Hoppa till huvudinnehåll

Bränslesystem -- Kap 3 i SXK Båtpärm


BRÄNSLESYSTEM

Ladda ner kapitlet som pdf-dokument för utskrift, 6 sidor, ca 1,2 MB.
Åter till Båtpärmen -->

3.1    Påfyllning av bränsle
3.2    Dieselbakterier
3.3    Bränsletank
3.4    Tankanslutningar och nipplar
3.5    Bränsleledningar
3.6    Avstängningskran och filter
3.7    Jordning

3.1 Påfyllning av bränsle

Bensin

Bransle-1.jpg

Bensin är mycket brandfarlig och skall hanteras med stor försiktighet.
Riskerna är störst vid tankning och vid fyllning från reservdunkar.   
Även delvis fyllda dunkar kan bli farliga.

Alla metalldelar i bränslesystem för bensinmotorer skall vara jordade i varandra.
Vid tankning skall slangmunstycket, pistolhandtaget, vara i kontakt med påfyllningsanslutningen så att munstycket blir jordat.
Plasttratt bör inte användas vid tankning av bensin eftersom den bryter jordningskedjan.
Utrymme för bensinmotor skall kunna ventileras med gnistsäker fläkt före och efter tankning.
Men låt ej motorrumsfläkten gå under tankning, eftersom den då kan dra ner bensinångor i båten.
Efter tankning av bensin skall motorrumsfläkten gå minst 2 minuter.

Påfyllning av bränsle i lösa bensintankar
Utombordsbåtar – motorbåtar och segelbåtar – har ofta lösa bensintankar. Eftersom plasttankar inte kan jordas, och lösa tankar inte är ventilerade överbord, finns risk för gnistbildning och att bensingaser samlas i båten.
LYFT DÄRFÖR ALLTID TANKEN UR BÅTEN VID TANKNING.

Tanka med tratt
Påfyllningstratt av plast bör aldrig användas till bensin då den bryter jordkedjan. Fyllning med tratt från pump/mack sväljer långsamt och kan därmed orsaka spill i onödan.

Diesel
Rätt hanterat och förvarat är dieselolja ett säkert bränsle.
VIKTIGT:
Tillse att O-ringen på locket till bränslepåfyllningen är oskadad.
Det är inte ovanligt med vatteninträngning denna vägen ner till tanken.
TIPS:

  1. För att förhindra bränslespill från avluftnings-ledningen finns avskiljare, som kan monteras på ledningen mellan tanken och flamskyddet. Avskiljaren låter eventuellt spill rinna tillbaka till tanken. I vissa europeiska länder, däribland Tyskland, kan man av miljöskäl bli förvägrad att fortsätta tankningen om spill rinner ur luftningen.
  2. Om man har teakdäck runt bränslepåfyllningen kan man väta däcket med vatten för att förhindra att teaken drar åt sig bränsle vid spill.

Bransle-2.png

Hur fungerar Smart Tech-tratten?
Tratten har ett inbyggt rostfritt stålfilter, som effektivt
stoppar föroreningar ner till mikroskopisk storlek.
Dessutom verkar Smart Tech som vattenavskiljare.
När diesel hälls genom Smart Tech separeras ev. vatten från bränslet.
Längst ner i sumpen på tratten samlas vattnet.
Detta beror på att vatten är tyngre än diesel.
När sumpen är full med vatten skall tratten tömmas.
Om filtret är igensatt av smuts kan det rengöras med ren diesel.
 


Texten och bild är hämtad från Drevias hemsida och publicerad med deras tillstånd.

 

Övriga bränslen
För gas, etanol, fotogen m fl hänvisas till respektive motortillverkare.
Gas för uppvärmning behandlas i kapitlet ”8-Gasol”.


3.2    Dieselbakterier

Nedan följer några råd om hur man kan sköta sitt bränslesystem för att minska risken för tillväxt av mikroorganismer i tanken.
Tillväxt av sådana organismer kan yttra sig som trådar, svart eller grått slem, eller som geléliknande klumpar i bränslet. I tillräckligt stor mängd kan de blockera bränslerör, slangar och filter och orsaka störningar, i värsta fall motorstopp.

Förebyggande åtgärder
Det viktigaste är att vatten inte kommer in i tanken – och att dränera bort det vatten som kan ackumuleras på botten Tyvärr är det svårt att helt hindra vatten från att komma in.
Kontrollera regelbundet att det inte finns vatten i botten på tanken. Även om mikroorganismerna kan överleva utan vatten i bränslen, så kan de inte föröka sig och vålla några problem. Genom regelbunden dränering kan risken för mikrobiologisk tillväxt minskas.
Undvik att fylla på vanlig fordonsdiesel avsedd för bilar, eftersom den av miljöskäl har en viss andel inblandning av biobränsle (RME, rapsmetylester), som anses öka risken för bakterietillväxt. Sjömackar skall kunna leverera diesel utan sådan inblandning.

Kontrollera bränslet i tanken
Hur vet man då om man har fått tillväxt av mikro•organismer i bränslet? Första ledtråden är bränslets utseende – ren diesel skall vara klar och blank (genomskinlig) och fritt från synligt sediment. Lämnas mikroorganismerna i fred kan dock en synlig fibrös matta växa ut i gränsskiktet mellan bränsle och vatten. Mera typiskt kan man observera en disig produkt, som när mikroorganismerna ökar, blir mörkare i färgen.

Rengöring
Upptäcker man att bränslet är angripet är enda möjligheten att få bukt med problemet att göra en fullständig rengöring av tanken och bränslesystemet. Systemet måste dräneras helt och all kontaminering avlägsnas från tank, slangar, filter och pump.
Notera att dräneringsvatten och diverse slam från dieseltankar är miljöfarligt avfall, som ska hanteras enligt gällande lagstiftning.

Vad är det som växer?
Mikroorganismer är ytterst små levande varelser, som kan finna gynnsamma livsbetingelser i en dåligt skött bränsletank.
Vissa mikroorganismer kan föröka sig i bränslen, men bara om det finns vatten närvarande. Mikroberna (djur eller växter som endast kan ses i mikroskop, till exempel bakterier) lever i vatten, antingen i det separerade vattenskiktet i botten på tanken – eller i små vattendroppar som svävar i bränslet. Mikroberna använder själva bränslet som föda.
Mikrober finns överallt omkring oss. De som kan överleva i bränslet finns naturligt i marken och kommer via luften in i bränslet under förvaring och hantering. Inget bränsle kan någonsin garanteras vara helt fritt från mikroorganismer. Det viktigaste är att de förblir i vila och inte ges tillfälle att föröka sig. De kommer att förbli i vila om inget vatten kommer i kontakt med bränslet.
Ett smutsigt bränsle betyder dock inte att man alltid kan skylla på mikroorganismer, och omvänt kan ett bränsle som för ögat ser klart ut, innehålla en avsevärd mängd mikroorganismer.
Det mest vanliga problemet i samband med mikroorganismerna är blockerat eller delvis blockerat filter som förorsakar att motorn går med för låg effekt eller stannar. Vid inspektion är oftast filtret täckta av ett svart slem – även om detta alltså inte är nog för att med säkerhet kunna säga att mikroorganismerna är grundorsaken.
Problemet är ovanligt, men när det väl uppstår kan det få allvarliga konsekvenser. Användning i marin miljö är generellt mer utsatt.

Bild tagen uppifrån, genom påfyllningsröret, ner i en ”tömd” dieseltank.
Rören till vänster är givaren till bränselmätaren samt sugrören till motorn
och den manuella dräneringspumpen. (Stillbild från video.)

Bransle-3.png

 

3.3    Bränsletank

Bränsletank, princip. Anslutningar och detaljer kan kan ha annat utseende :
Bransle-4.jpg

 1.    Bränsleslang till motor, av ISO 7840-kvalitet. Skavskydd vid samtliga skottgenomföringar.
 2.    Avstängningskran, med tydlig markering för stängd respeketive öppen kran.
 3.    Sugrör för bränsle. Rörets avstånd till tankens botten skall vara lika med rörets innerdiamter.
 4.    Returledning för överskottsbränsle från diesel•motor. Rörets avstånd till tankens botten skall vara lika med rörets innerdiamter.
 5.    Givare till bränslemätare.
 6.    Till dräneringspump, för att dränera tanken. Anslutningen bör ha avstängsningskran.
 7.    Länsrör. Rörets avstånd till tankens botten skall vara lika med rörets innerdiamter.
 8.    Inspektionslucka, tillräckligt stor för att kunna göra ren hela tanken.
        Tank som rymmer mer än 50 liter skall ha inspektionslucka och skvalpskott.
        Detta är att rekommendera även för mindre tankar.  
        Inspektionsluckan, som kan vara öppning för bränslemätare, skall vara placerad så
        att det går att avlägsna vatten och sediment genom luckan.
 9.    Elektriska jordningar mellan tank och motorblock, påfyllning och avluftning är absolut krav för bensintankar.
        Samt rekommenderas för dieseltankar. Lämplig ledningsarea 2,5 mm2.
10.   Påfyllningslock. Placerat utombords. Skall jordas i tank och motor.
        Locket bör skyddas mot överspolning. Kontrollera packning/O-ring ofta.
11.   Bränsleslang, armerad, för påfyllning, minimum inner•diameter Ø 38 mm. Dubbla slangklämmor.
12.   Avluftning, minimum innerdiameter Ø 12 mm. Armerad slang som ej kan sugas ihop.
        Skall ha svanhals och flamskydd, bör sitta så högt som möjligt.  
13.    Skvalpskott.
14.    Bränsletank. Skall jordas i påfyllning, avluftning och motor. Absolut krav för bensintankar!
15.    Ventilation. Utrymmet för fast monterad bränsletank skall ha
         en minsta ventilationsöppning på 4500 kvmm, exempelvis 300 x 15 mm.


Portabel bränsletank
Portabel bränsletank för utombordsmotor får ha en volym på högst 25 liter.
En portabel tank skall kunna spännas fast.
Stuvutrymmet för transportabel bränsletank skall ha en minsta ventilationsöppning på 2000 kvmm, exempelvis 200 x 10 mm.

Fasta bränsletankar
Båtar med bensinmotor inombords skall ha permanent installerad tank.
Tanken skall vara väl fastsatt i båten. Fastsättningen skall kunna bära vikten av en full tank.
Bränsletanken på en segelbåt skall vara hög och smal – för att undvika luftintrång vid krängning.
På en motorbåt kan tanken vara lägre och bredare.
Tank tillverkas lämpligen av syrafast stål.

Godkända material och godstjocklekar:
Diesel
Saltvattenbeständig aluminium  2,0 mm
Rostfritt syrafast stål  1 mm
Stål  2 mm
Glasfiberarmerad polyester eller epoxy  4,0 mm

Bensin
Saltvattenbeständig aluminium  2,0 mm
Rostfritt syrafast stål  1 mm
Koppar, förtennat  1,5 mm

Exempel på utformning av skvalpskott :
Bransle-5.png

Tank som kommer i kontakt med vatten, i kölsvin till exempel,
skall anslutas till offeranod nere i vattnet.
Anoden skall kunna inspekteras och bytas.

Bransle-6.png

Om en sedimenteringsgrop finns i tanken skall motorns sugledning, r
eturledning och dräneringsrör gå dit. Motorn skall suga bort slam – till förfiltret –
redan i hamn och inte ute till havs när de blir grov sjö som rör upp gammalt lagrat slam i stora mängder.

Bransle-7.png

3.4    Tankanslutningar och nipplar

Fast tank skall ha separata påfyllnings- och avluftnings•ledningar.
Bränslepåfyllningen skall vara placerad utombords, så att bränsleångor inte kan tränga in i båten vid tankning.
Rör och slangar skall ha en minsta invändig lednings•diameter för att vara godkända: påfyllningsrör Ø38 mm samt avluftningen Ø12 mm.
Luftningsledningen skall mynna utombords och ha ett bra skydd mot vatteninträngning, svanhals eller liknande, samt vara försedd med ett flamskydd av metall.  
Bränslepåfyllningen och tankavluftningen skall vara placerade minst 1 meter från avgasutsläpp och luftintag till motorn.
Alla avtappningsanslutningar skall ha lätt åtkomliga avstängningskranar närmast tanken.
Rör och nipplar skall vara av likvärdigt material så att galvanisk korrosion ej uppstår.
Anslutning för påfyllningsslang skall ha tillräcklig längd för att medge montering av dubbla klammor utan att slangen deformeras.
Alla anslutningar på tankar för bensin skall vara monterade på toppen av tanken, ovanför bränslenivån, för att undvika läckage.
(Dieseltankar får ha anslutningar monterade på sidan eller i botten av tanken. Dränering skall vara försedda med lätt åtkomlig avstängningskran närmast tanken. Dränering i botten skall kunna förses med plugg.)
TIPS:
--  Använd flytande gängtätning typ Locktite vid montering av gängade nipplar i bränslesystemet för att undvika smygande läckage.
--  Bränslekranar av s.k. kulventilstyp fungerar bra i bränslesystem. De visar dessutom tydligt om en kran är stängd eller öppen.

För att förhindra bränslespill från avluftningsledningen finns avskiljare som kan monteras på ledningen mellan tanken och flamskyddet. Avskiljaren låter eventuellt spill rinna tillbaka till tanken.
I vissa europeiska länder, däribland Tyskland, kan man av miljöskäl bli förvägrad att fortsätta tankningen om spill rinner ur luftningen.

Slangklammor i bränslesystem
Krav på dubbla slangklämmor finns numera bara för slangdimensioner över Ø 25 mm.
Pressade anslutningar är säkra endast om pressningen utförts på ett speciellt sätt. Vanliga pressningar riskerar att hoppa isär vid brand, vilket slangklammor inte gör om de är normalt dragna.

Bild visar VETUS överfyllnadsskydd :

Bransle-8.png

Publicerad med tillstånd av Vetus Sverige AB.

 

3.5    Bränsleledningar

Ledningarna mellan tank och motor skall för bensin•motorer vara av koppar eller godkänd flexibel slang.
Kopparrören skall vara klamrade med högst 300 mm mellan klamrarna.
Närmast motorn skall kopparröret övergå i flexibel slang för att förhindra att vibrationer från motorn skadar kopparrören.
Vart 5:e år bör kopparröret tas loss och glödgas eller bytas ut då det av vibrationerna härdar och blir sprött.
Anslutningarna kan vara maskinmonterade eller ha dubbla rostfria syrafasta slangklämmor dragna mot varandra. På slangdimensioner under Ø 25 mm räcker det numera med en slangklämma.
Kontrollera att slangarna inte är torra, har sprickor eller är skadade.

TIPS:
--  CE-normen kräver godkända, brandsäkra slangar, märkta ISO 7840, A1 eller A2 beroende på bränsletyp och var i båten slangen skall avändas.


Hål i skott för reglagekablar, el, ventilationsslangar och bränsleslangar
skall ha mjuka och täta manschetter för att förhindra läckage och nötning :

Bransle-9.png


3.6 Avstängningskran och filter

Nära tanken skall det på bränsleledningen finnas en lätt åtkomlig avstängningskran. Om kranen är stängd eller öppen bör synas tydligt.
Mellan tank och motor skall det finnas ett förfilter med inbyggd vattenavskiljare.
Filtret skall sitta lätt åtkomligt. Filter med glaskopp bör kunna inspekteras visuellt.
Förfiltret skyddar motorns egen bränslematarpump som normalt sitter före finfiltret på motorn.
Smuts i matarpumpen gör att motorn blir mycket svårstartad.

TIPS:

  1. Vattenavskiljaren skall inspekteras regelbundet. Har filtret en glaskopp, behöver filtret inte tömmas om det inte finns vatten eller andra föroreningar i det.
  2. Om däremot hela filtret är av metall kan det inte inspekteras utifrån och bör därför regelbundet dräneras på eventuellt vatten.
  3. Var vaksam på att det kan komma in luft i diesel•systemet vid tömning. Kör motorn länge vid bryggan och lufta bränslesystemet på nytt om så erfordras. De nya CE-kraven på brandsäkerhet gäller också bränslefilter. Filter med glaskopp klarar normalt inte brandkraven. Vill du vara säker så byt till ett filter helt av metall. Alla pluggar och nipplar av plast måste bytas till metall för att klara kraven.

Vanligt förekommande, äldre CAV-filter. Sådana filter bör
bytas ut till modernare konstruktioner, till exempel Racor
turbinfilter :

Bransle-10.png

Racors filter finns i flera utföranden för olika typer av bränslesystem, till exempel turbinfilter.
Filterinsatsen kan bytas utan nämnvärt spill :

Bransle-11.png

 

3.7 Jordning bränslesystem

Bransle-12.jpg

Hela bränslesystemet för bensin skall vara jordat – från påfyllnings- och luftningsanslutning via tank till motorblock.
Kravet på jordning av dieseltankar finns inte i nya EU-regler, men kvarstår i den svenska säkerhetsbesiktningen.
Utombordsmotorer med fast monterad bränsletank skall också ha fullt jordat system enligt ovan.

Två-poliga elsystem
Motorer med 2-poliga elsystem kräver speciell omsorg. Men även här gäller att hela systemet från påfyllning till motorblock skall vara sammanbundna elektriskt.
Det krävs att även givaren till bränslemätaren är 2-polig och isolerad. Kontakta motorfabrikanten för råd.
Vid tvåpoliga elsystem får detta ”jordsystem” aldrig kopplas ihop med motorns elsystem, varken med plus (+) eller med minus (–).

Tillbaka upp
Åter till Båtpärmen -->


©  SXK Västkustkretsen, Tekniska kommittén, dec 2012

 

 

Dela i sociala medier