Hoppa till huvudinnehåll

Elsystem -- Kap 4 i SXK Båtpärm

ELSYSTEM

Ladda ner kapitlet som pdf-dokument för utskrift, 10 sidor, ca 2,5 MB.
Ladda ner blankett för strömbudget, pdf 2 sidor, ca 500 kb.
Åter till Båtpärmen -->

4.1    CE-regler
4.2    Landström ombord
4.3    Likström ombord
4.4    En- och två-kretssystem
4.5    Batterier, förvaring och ventilation
4.6    Huvudströmbrytare
4.7    Strömställare, kopplingar och säkringar
4.8    Kablar och ledningsdragning
4.9    Underhåll av batterier
4.10  Laddning
4.11  Batteribank och strömbudget.
 

Fritidsbåtar har oftast ett 12-volts likström-system och kanske också ett 230V växelströmsystem för laddning av batterier, ström till varmvattenberedare m m. ”Tolv volt” är egentligen från 11,9 till 12,7 volt (och över 14 volt vid laddning). Andra spänningar kan också före•komma, t.ex. 24 eller 48V likström. I detta kapitel kommer vi att gå igenom hur ett 12 V-system kan se ut och ge tips om skötsel.

4.1 CE-regler

EU:s fritidsbåtsdirektiv från 1998 innebär att alla nya båtar mellan 2,5 och 24 meter som saluförs inom EU måste uppfylla vissa uppställda krav. Detta gäller även nya och begagnade båtar som importeras till ett EU-land.
Kraven som ställs på el-anläggningar i en fritidsbåt finns i EU-direktiven: ISO 10133:2000 när det gäller klenspänningsinstallationer för likström – och för landströmsanläggningar ISO 13297. Direktiven revideras och kompletteras efterhand. Det svenska Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter för landström ombord gäller när båten står uppställd på land och är ansluten till 230V-nätet – du som skeppare har numera ett större ansvar för att allt fungerar enligt EU-direktivet.

4.2 Landström ombord

En elapparat får anslutas direkt till landuttag med växelström. Använd en egen jordfelsbrytare på kabeln. Den fuktiga och saltmättade miljön ombord mång•faldigar risken för kontaktfel och spänningsöverslag till eventuella metalldelar, med risk för elchock.
All installation ombord av starkström, dvs 230V växel•ström, bör utföras av en auktoriserad marin•elektriker. Har du tillräckliga kunskaper får du utföra installationen själv – men du är fullt ut ansvarig för installationen, som tillverkare! Kolla noga med ditt försäkringsbolag. Försäkringsvillkoren avseende elinstallation har skärpts kraftigt de senaste åren.
Båtens likströmsystem för 12 V (24 eller 48) måste hållas helt åtskilda från växelströmsystemet med 230V. Undantaget är jord, som enligt EU-reglerna kan vara sammankopplad med 12V-systemets jord (minus).

Likström benämns ofta DC=Direct Current och växelström benämns AC=Alternating Current.
Kabel mellan uttag i land och båtens 230V-system skall vara max 25 m lång av godkänd typ för användning utomhus, märkt H07RNF (eller H07BQF) och helst 3G2,5 (minimum 3G1,5). Använd inte billiga och ofta livsfarliga kablar med andra beteckningar.
Kabeln skall gå från uttaget i land till en (1) förbrukare. Undvik adaptrar. Skarvar och förgreningsdosor är inte tillåtna! Framför allt en säkerhetsfråga.

Vattentät anslutning för 230 V elkabel från land till båt,
med kontaktdon av CEE-typ, så kallade ”europakontakter” :

230-volt kabel

4.3 Likström ombord

Elsystemet ombord kan vara byggt enligt olika principer.
Vanligast är sk enpoligt system, där batteriminus är kopplat till motorblocket, som alltså ingår i elkretsen. Via drev eller propelleraxel blir systemet ofta jordat i sjön. Undantag är de segelbåtsdrev som har galvanisk isolering mellan motor och drev – och båtar med elektriskt isolerande koppling mellan backslag och propelleraxel.
Båtar kan också ha ett tvåpoligt system, där motorblocket inklusive drev/propelleraxel är elektriskt helt skilt från batterikretsen. Motorn har då speciell tvåpolig generator, startmotor, varvräknare, temperaturgivare etc.
Motortillbehör för 2-poliga elsystem kan vara sällsynta, varför elsystemet ibland har speciella kretsar och reläer för så kallat en-och-en-halvpoligt system. Systemet ansluter startmotorn bara under själva startögonblicket. Elektrisk stoppfunktion kan också aktiveras på detta sätt.

4.4    En- och två-kretssystem för 12 V likström

Det enklaste elsystemet i en båt är ett enkretssystem. Det består vanligen av ett batteri, säkring och en strömbrytare i serie med en förbrukare t.ex. lanternor eller en lampa.
För att inte råka ut för att batteriet urladdas helt brukar man komplettera ett startbatteri med ett eller flera förbrukningsbatterier. Detta kallas två-kretssystem, där startbatteriet endast används för motorstart. Vid strömuttag till andra förbrukare skiljs startbatteriet från förbrukningsbatterierna med en omkopplare, ett skiljerelä eller skiljedioder.
Kopplar man ihop det med motorns laddningssystem kan det i princip se ut som i kopplingsschema nedan.

Principskiss på ett en-kretssystem :
Enpolsystem


Principskiss på ett två-krets elsystem.
I praktiken kan det finnas fler kablar dragna på andra sätt, beroende på installerad utrustning.

Tvåkretssystem

1.  Motorblocket som jordpunkt.
2.  Generator med jordförbindelse till motorn.
3.  Startbatteri.
4.  Huvudsäkring för motorns elkrets.
5.  Huvudströmbrytare på motorkretsen.
6.  Startmotorns relä med jordförbindelse.
7.  Startkontakt eller startnyckel.
8.  Laddningslampa.
9.  Utrustning som förhindrar att förbrukarsidan belastar startbatteriet. Beroende på utrustning sker inkopplingar på olika sätt.
10.  Förbrukarbatteri, ofta flera parallellkopplade.
11.  Huvudsäkring för förbrukarnas elkrets.
12.  Huvudströmbrytare på förbrukarkretsen.
13.  Elcentral och andra förbrukare, med säkringar & brytare.
14.  Två ledningar till varje förbrukare, en plus (ofta röd) och en minus (ofta svart).
15.  Vanligen finns instrument som mäter spänning och ibland strömstyrka, eller kombinerade i batterimonitor, ofta med flera andra funktioner. Inkopplingar kan ske på olika sätt.
16.  Vissa generatorer styr laddningen genom att känna av spänningen vid själva batteriet.

Det finns också system med en enda stor bank på flera parallellkopplade batterier till allt, både start och förbrukning. Banken kan kompletteras med ett underspänningsskydd som alltid lämnar tillräckligt med ström kvar till motorstart, men bryter strömmen till all annan förbrukning när spänningen blir för låg.
För tvåpoliga och en-och-en-halvpoliga motorsystem hänvisas till respektive tillverkare.

 

4.5 Batterier – förvaring och ventilation

Följande information om batterier gäller INTE alltid för litiumbatterier eller motsvarande.
Följ tillverkarnas anvisningar gällande anslutning, laddning och övervakning.

Batterier skall vara väl fastsatta och inte röra sig vid gång i sjö. De skall vara åtkomligt placerade i separat, torrt utrymme skilt från bränsletank och motorrum och ovanför högsta tillåtna slagvattennivå.

VIKTIGT:

  • ”våta” öppna batterier i båt, t.ex. vanligt bilbatteri, skall det tåla krängning i 30°, och för segelbåtar 45° lutning utan syraspill. Sådana batterier skall vara placerade i en tät, syrabeständig låda. Batterier av typ AGM, gel eller bly med slutna celler (där syran inte kan läcka ut) behöver ej stå i syrafast låda. Däremot behöver de ventilation på samma sätt som ”våta” batterier, de kan också avge knallgas.
  • att den täta lådan bör ha separat ventilation för att avleda eventuell knallgas, som bildas vid laddning. Detta kan hända även med batterier som har slutna celler, vid överladdning kan säkerhetsventilen öppna och släppa ut knallgas. Ventilationsledningen skall mynna utombords, i friska luften. För stora batteribankar, över 400 Ah, är ventilation ett krav.

Exempel på montering av batteri :
El-4.png

TIPS:

Kablar till och från den syrabeständiga lådan bör tätas med gummibussning, kabelgenomföring i lämplig storlek eller något foglim.

4.6 Huvudströmbrytare

VIKTIGT:
—    huvudströmbrytare skall sitta på pluskabeln och vara dimensionerad för den maximala ström den skall bryta. D.v.s. den ska överstiga huvudsäkringens brytström.

El-5.png

Huvudströmbrytare skall vara åtkomligt placerad nära batteriet men utanför batteri- och motorrum.
Huvudströmbrytare skall vara gnistskyddad. Denna orsakar inte antändning eller explosion om brandfarlig gas – bensin, gasol eller knallgas från batterier – skulle finnas i närheten när brytaren slås av eller på.
Alla förbrukare skall kunna avskiljas från batteriet – utom värmare, automatiska länspumpar, tjuvlarm och gasvarnare, som dock skall vara avsäkrade.
Varje batteribank skall ha egen brytare. Parallellkopplade batterier skall vara internt, permanent ihopkopplade. Detta för att undvika att strömrusningar sker om det ena batteriet av någon anledning skulle ha sämre laddningstillstånd när hopkoppling sker.
Bryt huvudströmbrytaren när du lämnar båten. Det förhindrar att batterierna laddas ur om någon elektrisk utrustning lämnats påslagen. Det minskar också risken för elektrolytisk korrosion på drev•transmissioner, propellrar, roder med mera.
Läckströmmar kan orsakas av defekta elektriska komponenter, eller elektrisk utrustning som utsatts för fukt eller slagvatten, eller av felaktiga installationer.
 
TIPS:
–    Används huvudbrytare med löstagbart vred. Ta ur vredet och förvara på annat ställe, försvårar stöld.
–    En skylt med följande innehåll skall placeras intill varje huvudströmbrytare:

VARNING!
Huvudströmbrytarna bör inte slås av innan motorn har stannat.

Generatorn eller laddningsfördelaren kan förstöras om någon av kretsarna bryts när motorn går.

 

4.7 Strömställare, kopplingar och säkringar

De vanligast förekommande säkringstyperna i båtinstallationer :
El-6.png

1. Bladsäkring.
Säkring som man använder för stora strömmar, typiskt som huvudsäkring i batterikretsar, för ankarspel och bogpropellrar.

2. Flatstiftssäkring.
Används numera i de flesta bil- och båttillverkare. Den anses ge en säker funktion med liten risk för glapp och korrosion.

3. Automatsäkring.
Denna typ levereras på de flesta nya större båtar och är vanliga i instrumentpaneler. Fördelarna är många, man är aldrig utan säkringar och vid felsökning kan man slå till strömmen många gånger utan att förlora säkringar.

4. Rörsäkring av glas.
Dessa bör ej installeras som vanlig säkring av kablar, eftersom korrosion lätt uppstår på kontaktytorna.
Dock förekommer glassäkringar ofta i instrumentpaneler och inbyggda i elektronisk utrustning. Glassäkringar finns med många olika brytgränser, vilket är bra för känslig elektronik. De finns som tröga med fyllda glasrör – och snabba (till modern elektronik) med ofyllda rör, där säkringstråden syns.

5. Porslinssäkring.
Denna typ bör undvikas eftersom korrosion lätt uppstår i säkringshållaren och på säkringens kontaktytor. Finns även i plast, som är ännu sämre.

Säkringar skall i första hand skydda oss själva, i andra hand skydda kablar och elektriska installationer.
VIKTIGT:
—  Huvudsäkringar skall monteras nära respektive batteri och anslutas till detta med så kort kabel som möjligt.
—  Huvudbrytare (gnistskyddade) bör placeras lätt tillgängliga och tydligt märkta med respektive funktioner.
—  Kontakter, strömställare och säkringar skall vara väderskyddade och ovan däck IP67-klassade.
—  Kontakter och brytare skall vara märkta och tydligt visa när den är tillslagen.
—  En automatsäkring eller manuell säkring skall vara installerad inom 200 mm
      från strömuttaget (elpanel eller batteriet) för varje ledning.
—  Alla ledningar skall ha en lämplig kontakt som avslutning.
      Alltså inga lösa avskalade ledningstrådar anslutna till skruvterminaler, ”sockerbitar”.
—  Alla anslutningar skall vara dragavlastade.
—  Sk vridanslutningar (som ibland används i hus) får inte användas.
—  Utsatta kopplingsterminaler skall skyddas mot oavsiktlig kortslutning.
—  Använda metaller skall vara korrosionsbeständiga och galvaniskt kompatibla så att inte korrosion uppkommer.
—  Max fyra ledningar får anslutas per terminal.
En strömkrets som överbelastas blir varm och kan till sist börja brinna. Därför används säkringar i alla elsystem och ledningarna skall ha en viss minsta area som anpassad till säkringens värde. Överbelastas elsystemet, eller om kortslutning inträffar, bryter säkringen strömmen för att hindra att ledningen överhettas.

Säkring  ----  Minsta ledningsarea, kvadratmillimeter
35 A  ----  10 kvmm
25 A  ----  6 kvmm
20 A  ----  4 kvmm
15 eller 16 A  ----  2,5 kvmm
1 till 10 A  ----  1,5 kvmm

TIPS:
För att undvika spänningsfall, förluster men också för att undvika mekaniska skador, välj gärna en grövre ledningsarea än angivet, speciellt vid lite längre avstånd. Välj hellre 2,5 kvmm än minimum 1,5 mm.



4.8 Kablar och ledningsdragning


VIKTIGT:

  • elektriska ledare skall ha självslocknande isolering som är anpassad för ledningens belastning och omgivningstemperatur (tex motorrum).
  • ledningar och kablar skall vara klamrade på ett avstånd av maximum var 300:e mm. Kablarna kan också ledas i separata, dränerade fasta rör.
  • kablar mellan batteri och huvud•ström•brytare, skall också vara klamrade var 300:e mm med första klammern inom 1 meter från batteripolen.
  • ledningar som kan utsättas för fysisk påverkan skall avlastas. Kablar som går genom skott eller liknande skall skyddas mot nötning.

El-7.png
•  kablar skall ha rätta dimensioner med tanke på belastningen.
   Längden av plus- och minuskabel skall adderas vid beräkning av dimensionen.
•  förtennta kablar minskar risken för korrosion och framtida funktionsproblem. Sparar både arbete och pengar i framtiden.
•  varje ledning längre än 200 mm, som är installerad separat, skall ha en minsta area av 1 kvmm.
   I multikablar får 0,75 kvmm ledningsarea användas och varje isolerad ledning kan användas upp
   till 800 mm utanför gemensamma ytterhöljet. För intern kabeldragning i paneler är minimum area 0,75 mkvm.
•  alla kablar skall vara märkta i bägge ändar.
•  grön-gul ledning får inte användas som strömförande ledning.
•  plus-ledning kan ha annan identifikation än färg.
•  färgen på minus-ledning i lågspänning-system (12 eller 24 V) bör vara svart.
•  Notera att ingen sammanblandning får ske mellan starkström (230V växelström) och lågspänning.
   Undantaget är jord, som enligt EU-reglerna kan vara sammankopplad med 12V-systemets jord (minus).
   Växelströmsledningar (AC) skall vara förlagda minst 100 mm från likströmsledningar (DC).
•  strömförande kabel skall vara dragen ovanför högsta tillåtna slagvattennivå.
   I andra utrymmen, där vatten kan förekomma, minst 25 mm ovanför nivån för den automatiska länspumpens tillslag.
   Kablar, som kan befaras komma i vatten, skall vara IP67 skyddade.
•  kablar får inte dras nära avgasrör eller andra varma källor som kan skada isoleringen.
   Minsta avstånd till torrt avgasrör är 250 mm och till vattenkylt 50 mm.
•  Långa grova ledningar till säkrings- och strömbrytarpaneler bör helst säkras med automatsäkringar.
   Att dela på säkringspanelen och dra parallella ledningar är en fördel, eftersom man inte
   behöver säkra varje del så högt – samt att viktig utrustning kan läggas i olika grupper.
   Automatsäkringar är bra eftersom man kan slå till dem många gånger vid felsökning, utan att förlora säkringar.
•  Kablar till stora ankarspel och bogpropeller kan säkras med bladsäkringar, som finns upp till 500 A.
   Det är viktigt att hålla spänningsfallet under tillåten nivå för respektive förbrukare.
•  Apparater som är känsliga för spänningsfall, och som används när motorn inte laddar
   (tex. värmare och vissa VHF-apparater) bör ha ett spänningsfall på maximalt ca 0,3 V.

Nomogram för beräkning av ledningars dimensioner :

El-8.png

Exempel: En förbrukare på 120 watt, 8 meter från batteriet, behöver ledningar med arean 10 kvmm.
Watt = volt x ampere.

Nomogrammet ovan ger ett spänningsfall på ca 0,3 V. För stora förbrukare som används när motorn går, som bogpropeller och liknande, tillåts större spänningsfall för att undvika orimligt grova ledningar. Upp till 1,0 V kan oftast tillåtas, se tillverkarens instruktioner.

Formel som beräknar kabelarean med hänsyn till kabellängd,
strömförbrukning och tillåtet spänningsfall. Watt = volt x ampere :

El-9.png

Kabelarea och motsvarande diameter
Kablarna skall vara mångtrådiga, så respektive koppar•ledares diameter kan variera något mellan fabrikaten.
Men i princip gäller följande samband:
Kabelns  ----  Kopparledarnas
area mm2  ----  diameter Ø mm
1,5  ----  1,4
2,5  ----  1,8
4,0  ----  2,3
6,0  ----  2,8
10  ----  3,6
16  ----  4,5
25  ----  5,7
50  ----  8,0
70  ----  9,4
95  ----  11,0
100  ----  11,3

Formel för att beräkna kabelns area:
0,0167 x L x I / ∆U = A
Förklaring till formeln:
0,0167 är motståndsfaktorn (resistiviteten) i kopparkabel vid 27º C (är fördubblad vid 258º C).
L = kabellängden i meter, plus- och minusledningen tillsammans (dvs längden från batteri till förbruk•nings•stället • 2).
I = strömförbrukningen i ampere (A).
∆U = tillåtet spänningsfall i volt (V) för respektive förbrukare.
A = Arean på kabeln i mm2.
Exempel 1:
En VHF-radio, 4 m från batteriet, dvs 8 m ledning, med 5 A strömförbrukning och 0,3 V tillåtet spänningsfall.
Beräkning:
0,0167 x 8 x 5 / 0,3 = 2,23 mm2  
Välj närmaste grövre dimension, dvs 2,5 mm•.
Exempel 2:
Bogpropeller 6 m från batteriet, vilket ger 12 m kabel, och med en strömförbrukning på 250 A (3000 W eller 4 hk).
Tillåtet spänningsfall är 0,8 V.
0,0167 • 12 • 250 / 0,8 = 62,63 mm2
Välj närmast grövre dimension, dvs 70 mm•.
 

4.9 Underhåll av batterier

Inget batteri tål att urladdas helt. Blybatterier tål inte att urladdas till mer än hälften
Håll batteriets poler rena och infettade med vaselin, batterifett eller liknande. Batteriet skall vara rent och torrt för att undvika krypströmmar. Detta bör kontrolleras regelbundet – minst varje år, förslagsvis vid vårutrustningen.
Batteripolerna, alternativt hela batteriet, bör vara skyddat med lock för att förhindra kortslutning om ledande föremål, t.ex. skiftnyckeln, faller ned på batteriet.

OBSERVERA! Batterisyra är starkt frätande!
Om batterisyra kommer i kontakt med ögonen finns risk för ögonskador.
SKÖLJ GENAST MED STORA MÄNGDER VATTEN OCH UPPSÖK SNARAST LÄKARE.
Om batterisyra kommer i kontakt med huden SKÖLJ OMEDELBART MED STORA MÄNGDER VATTEN.
Använd enbart destillerat, egentligen dejoniserat, vatten vid påfyllning av batteriet. Vätskenivån skall alltid ligga över cellplattorna, 10 mm över rekommenderas men kan vara olika beroende på batterityp. Följ batteritillverkarens rekommendationer.

Lagring
Man kan med fördel lämna batterierna i båten under vintern, under förutsättning att man håller dem väl laddade. Ett halvladdat batteri kan frysa sönder vid ca – 20°C. Ett urladdat fryser redan vid ca – 5°C.
Ju lägre temperaturen är under lagring, t.ex. under vintern, desto bättre mår batterierna. Se dock till att koppla bort ena polen, för att undvika krypströmmar som långsamt laddar ur batteriet.
Alla batterier självurladdas mer eller mindre även när de ej är inkopplade, och bör därför laddas då och då under vintern.

Batteriets sjävurladdning ökar med temperaturen.

El-10.png

Batteriets laddningstillstånd
Batterispänningen bör mätas obelastad, när inga förbrukare är inkopplade och batteriet uppnåt balans, dvs helst 24 timmar efter eventuell laddning. Laddningstillståndet hos batteriet kan avläsas antingen med en voltmeter eller en syraviktsmätare.

Regelbundna mätningar med en voltmeter ger viss information om batteriets tillstånd :

El-11.png
Tabellen visar sambandet mellan vilospänning, laddningstillstånd och syravikt
hos ett obelastat vått och öppet blybatteri i god kondition som vilat flera timmar vid ca 20° C.
    Batteriets    Laddnings-    Specifik
    vilospänning,    tillstånd i    syravikt
    volt    %    kg/dm3
    12,72    100    1,28
    12,60    85    1,26
    12,48    70    1,24
    12,36    55    1,22
    12,24    40    1,20
    12,12    25    1,18
    12,00    10    1,16

Vanliga våta batterier (startbatterier) kan mätas med en syraviktsmätare (syraprovare eller areometer) :
El-12.png

OBS att cellen med lägst densitet avgör hela batteriets laddningstillstånd.
Tumregel:  Syrans densiteten + 0,84 = cellens vilo•spänning i volt.
Exempel
Uppmätt lägsta densitet 1,22 + 0,84 = 2,06 V. Ett batteri har vanligen sex celler, alltså
2,06 • 6 = 12,3 V, dvs batteriet är laddat till ungefär 50%. Det bör laddas upp snarast.

Batteriets kapacitet
Laddningstillståndet är dock inte detsamma som batteriets kapacitet. Enbart spänningen hos batteriet ger inte exakt information om kvarvarande kapacitet. Men om man regelbundet antecknar batteriets spänning (efter någon dags vila), kan värdena efter hand ge en ungefärlig uppfattning om batteriets förändrade kondition.
Ett gammalt uttjänt batteri kan laddas upp och ha full spänning när det är obelastat. Men spänningen sjunker snabbt så fort det dåliga batteriet belastas. Även om vilospänningen är 12,7 V, laddningstillståndet är alltså teoretiskt 100 procent, så kan kapaciteten, dvs mängden kvarvarande elektrisk energi, vara betydligt lägre.
Kapaciteten kan inte mätas enkelt med något instrument.
Flera faktorer påverkar kapaciteten. Viktigaste faktorerna är antal urladdnings- och återladdningscykler, hur djupt urladdningarna varit, batteriets ålder samt temperatur.
Hur man använder, hur man laddar ur ett batteri – snabbt eller långsamt och med stor eller liten strömstyrka – påverkar batteriets kapacitet. Ju högre ström som laddas ur, desto mindre kapacitet har batteriet.
Batteriets temperatur har en avgörande betydelse för kapaciteten. Kalla batterier har lägre kapacitet.
Teoretisk kapacitet:
vid +20°C  ----  vid –18° C
      100 %  ----  55 %
        70 %  ----  35 %
Vanliga orsaker till dåliga batterier
•  Långvarig urladdning, tex glömda påslagna förbrukare; kyl, radio/tv, lanternor – eller ”avslagen” elektronik som ändå drar lite ström.
•  Olämplig laddare, som överladdar (kokar batteriet).
•  Fel typ av laddare, eller fel inställd laddare, för aktuell typ av batteri.
•  Överladdning, dvs långvarig laddning samtidigt som systemet förbrukar ström, tex en kyl.
Vanliga blybatterier bör aldrig laddas ur mer än till hälften. Vissa sk fritids- och marinbatterier kan tåla lite fler urladdningar än bilbatterier. Moderna AGM- och gelbatterier tål fler urladdnings- och uppladdningscykler. Men inget batteri tål att urladdas helt.
Alla batterier bör återladdas snarast.

4.10 Laddning

Både överladdning och underladdning skadar batteriet. Vid överladdning kan batteriet ”gasa”, då vätgas och syre (knallgas) som produceras vid laddningsprocessen ventileras bort. Detta gör att elektrolytnivån sjunker och batteriet förstörs.
Vid underladdning, då spänningen sjunker under 12,4 V (dvs specifik syravikt under 1,225 kg/dm3) börjar batteriet sulfatera, en kemisk process som förstör batteriet. Vid 11,7 V är batteriet att betrakta som tomt.
Obs att batteriets spänning bör mätas efter 24 timmar i obelastat tillstånd.

Även batteriets förmåga att ta till sig laddning är temperaturberoende. Detta utnyttjas av vissa typer av batteriladdare, som har en temperatursensor monterad på batteriet. Laddaren styr sen laddningen så att den blir optimal i förhållande till batteriets temperatur. Ett batteri som är monterat i motorrummet, där temperaturen kan vara upp till 70° C, har god nytta av ett sådant system.
I många båtinstallationer ligger batterierna nära bord•läggningen vilket gör att de antar en låg temperatur, nära vattnets. I dessa fall har sensorn inte så stor verkan.

Gel- och AGM-batterier är mycket känsliga för överspänning och överladdning. Kontinuerlig laddning får inte överstiga 13,7 volt, annars blir dessa batterier mer eller mindre förstörda (beroende på tid och hur stor överspänning de laddades med). Ett vått öppet batteri kan man fylla på vätska och därigenom nästan ”rädda” det. På ett gel- eller AGM är det inte möjligt.

Laddningsförlopp
Vid normal temperatur bör laddningsspänningen vid batteripolen vara ca 14,3 volt. En högre spänning startar gasning hos batteriet varvid batterivätskan omvandlas till explosiv knallgas. Ett tecken på detta är att batterivätska försvinner ur batteriet.
Men 14,3V är för högt för viss elektronik och många lysdioder. En DC/DC-regulator omvandlar batteri•spänning på 9–30V till 12V ut mot känsliga förbrukare. Då kan viktig elektronik fungera även om batteriets spänning är under 11V (exempelvis en VHF-radio).
Batteribanken tar emot maximal laddström tills det är laddat till ca 80%. Eftersom strömmen kan bli hög kan batteriet bli för varmt. Därför begränsas strömmen under denna inledande fas. Resterande laddning sker långsamt med avtagande strömstyrka. Det kan alltså ta mycket lång tid att få batteriet riktigt fullt.

Vissa laddare/generatorer/regulatorer kan förkorta laddningstiden genom speciellt laddförloppet och genom att optimera laddningen med avseende på temperaturen. Eftersom laddspänningen begränsas på grund av risken för gasning i batteriet, kan en kraftig generator inte ladda ett litet batteri snabbare än en lagom generator.

Motorns generator
Många motortillverkare använder generatorer med anslutning för en sensorkabel till batteriet.
För långsamma motorbåtar, där generatorn körs lång tid, kan man välja en generatorstorlek, mätt i ampere (A), som motsvarar ca en femtedel av batteribankens storlek, mätt i amperetimmar (Ah). En batteribank på 210 Ah, exempelvis, kräver således en generator på minst 42 A.

En segelbåt, eller en snabb motorbåt, där generatorn går kortare stunder, kräver en generator som är på minst en tredjedel av batteribanken. I detta exempel alltså 33 % av 210 Ah, dvs en generator på 70A.
Men för stora batteribanker blir det inte möjligt att ha en motsvarande stor generator. För batteribanker över 400 Ah ska generatorn istället dimensioneras efter förbrukningsmönstret snarare än batteribankens storlek.

Solcellspaneler
Solpaneler och en intelligent regulator med spänningskontroll ger utmärkt underhållsladdning av batterierna.
 
Landströmsladdare
Vissa laddare kan förkorta laddningstiden genom speciella laddförlopp och temperatursensor. Laddare som drivs från landström 230 V bör ha följande kapacitet för att klara motsvarande batteribanks kapacitet:
Batteribank Ah  ----  Välj laddare på minst
50–150  ----  10 A
100–300  ----  20 A
200–400  ----  25 A

4.11    Batteribank och strömbudget

En batteribank kan bestå av ett batteri, eller flera parallellkopplade batterier. Ett typiskt marinbatteri kan vara på 80 Ah – en bank med tre batterier har i så fall en teoretisk kapacitet på 240 Ah. Men utnyttja inte mer än 50% av batteribanken, annars förkortas livslängden väldigt fort. (Det finns handböcker som anger utnyttjandegrad 65%, men det gäller bara fullt laddade batterier och i kondition som nya). Moderna AGM- och gelbatterier tål fler urladdnings- och uppladdningscykler, och håller därmed längre.

Batterier är färskvara. Om ett vanligt startbatteri blir urladdade oroväckande fort, och är mer än 5 år gammalt kanske det är slut?
Blandar man nya och gamla batterier i samma bank kan man få något sämre total kapacitet. Varning för gnistor när batterier med lite olika laddningstillstånd kopplas ihop i en parallell bank.
Däremot bör alla seriekopplade batterier, i 24 V-system till exempel, alltid vara av samma typ och ålder.
En större generator eller landströmsladdare hjälper bara när batteribanken har motsvarande storlek.

Storleken på batteribanken
Dubbelt så stor batterikapacitet räcker dubbelt så länge och tar emot samma totala laddning på halva tiden. En stor batteribank utnyttjar generatorns/laddarens kapacitet på ett effektivare sätt.

Strömbudget
Med en strömbudget tar man reda på hur stor batteribank, respektive hur mycket laddare/generator, man behöver för att ha tillräckligt med ström – utan att förstöra batterierna. Nedan följer ett exempel på en strömbudget med beräkning av återladdning.

El-13.png

Förklaringar till formuläret Strömbudget
Förbrukare:  All elektronisk/elektrisk utrustning som förbrukar ström, kylskåp, lampor, VHF etc.
Effekt:  Förbrukning i watt som anges på elektriska utrustningar. Effekt = ström x spänning (eller P = I x U).
Ström:  Den ström som utrustningen kräver, alternativt avger. Om effekten är angiven på utrustningen kan man räkna ut strömmen med formeln: Ström = effekt / spänning (eller I = P / U).
Nyttjandetid per dygn:  Den sammanlagda tid, i timmar, som utrustningen är påslagen under ett dygn.
Förbrukning:  Den totala energimängd som respektive utrustning förbrukar från batteriet. Beräknas med formeln:  
Förbrukning = ström x tid  (eller Q = I x t).
Laddning:  Den totala energimängd som laddaren tillför batteriet. Formeln: Laddning = ström x tid  (eller Q = I x t).
Enheter:
Ström mäts i ampere, A
Effekt anges i watt, W
Spänning mäts i volt, V
Energi anges i amperetimmar, Ah

 
Ladda ner blankett för strömbudget, som du själv kan fylla i, pdf 2 sidor, ca 500 kb.
Åter till Båtpärmen -->
Tillbaka upp


©  SXK Västkustkretsen, Tekniska kommitté, juni 2018
 

 

 

Dela i sociala medier