Nämndinformation

Kan GPS - data ersätta utprickning?

Hur ska vi använda digital navigation i framtiden?

Utprickning av farleder och grund är viktig för säkerheten för de som färdas på sjön. Den är emellertid främst anpassad för att fylla den kommersiella sjöfartens behov. Utprickning av farleder in till mindre hamnar och farleder betalas av kommuner, hamnföreningar, båtklubbar m fl. Även Svenska Kryssarklubben (SXK) är en aktör som sedan många år och underhåller farleder, enslinjer, kummel, märken etc. och som betalar för ett antal prickar i svårnavigerade områden där medlemmar ofta uppehåller sig. Syftet är att underlätta för medlemmar att röra sig utanför de stora farlederna.

Vi har sedan några tiotals år fått nya verktyg för navigation. Ett av dem är GPS1 som, i kombination med elektroniska sjökort, har radikalt förändrat den praktiska navigationen. Tekniken öppnar för nya möjligheter att färdas i områden som anses svårnavigerade. Samtidigt har Sjöfartsverket börjat dra in prickar, fyrar och andra sjömärken som följd av att den nya tekniken sprids.

Villkoren för fritidsbåtar är annorlunda än för den kommersiella sjöfarten. Frågan är i vilken utsträckning som navigationshjälpmedel som prickar och andra sjömärken behövs eller om de kan ersättas med användning av GPS och plotter? Kan man dra in prickar mm och använda resurserna till annat som nya bojar och uthamnar? Kan man beskriva farleder och enslinjer som listor med Way Points och rutter i stället för utprickning?

GPS har funnits tillgänglig sedan många år. Plotters finns att köpa till rimliga kostnader och en vanlig mobiltelefon eller ”padda” kan förses med appar som har samma funktion. Noggrannheten är stor och systemet verkar vara mycket stabilt. Kostnaderna för att distribuera t ex en farledsbeskrivning blir liten men kräver att navigatören behärskar sitt verktyg.

Samtidigt kan vi se att en stor del av fritidsbåtarna nogsamt håller sig till de utprickade farlederna. Få båtar syns utanför. Utprickningen ger uppenbarligen en trygghet. En GPS-plotter medför ett större ansvar av navigatören att tolka sjökortet och välja väg.

För att ytterligare konkretisera frågeställningen; I Stockholms skärgård finns en prick Kvisslan i Björkskärsfjärden. Om den ersätts med en markering i det elektroniska sjökortet – hur påverkar det viljan att färdas i området? SXK ansvarar för utprickning av några farleder i bl a St Annas skärgård, (Kronleden respektive Skutleden). Om dessa två farleder ersätts med listor på Way Points eller rutter, hur ställer man sig till att följa någon av dessa?

Kjell Pernestål

Hamn- och farledsnämnden

hamnofarled@sxk.se

1Egentligen DNGSS = Digital Navigation Global Satellite System. Detta inkluderar det amerikanska GPS, ryska Glonast, europeiska Gallilleo och kinesiska Beidu. GPS är dock ett etablerat begrepp för tekniken som sådan och används fortsättningsvis.

Bojar, hamnar och farleder

Hamn- och farledsverksamheten

- Utläggning och drift av 240 svajbojar i naturhamnar. Bojarna är avsedda för medlemmar med registrerad båt. Bojbestämmelser.
Här finns en bojförteckning i pdf med alla bojar, uppdaterad april 2021 (kan endast öppnas om du är inloggad medlem)

- Drift och underhåll av nio uthamnar. I uthamnen finns tillgång till bryggförtöjning samt enklare serviceutbud t ex grillplats och toalett (TC). Uthamnen är tillgänglig för alla båtturister.

- SXK, Stockholmskretsen, driver en gästhamn, Malma kvarn. SXK har för övrigt ingen ambition att bedriva gästhamnsverksamhet.

- I vissa kretsar kartläggs och beskrivs naturhamnar. Beskrivningarna publiceras som hamnböcker, som appar eller på respektive krets hemsida.

- Det pågår även projekt i vissa kretsar för att beskriva farleder. Information finns på respektive krets hemsida.

- För att underlätta förtöjning anordnas bergöglor i naturhamnar runt våra kuster.

- I syfte att säkerställa framkomligheten i vissa svårnavigerade vatten underhålls sjömärken i anslutning till vissa farleder. Utmärkningen omfattar ett 30-tal farledsprickar samt ett antal fasta märken (kummel, fläckar, båkar, enstavlor) och orienteringstavlor. I anslutning till bojlägen och naturhmanar har upprättats och underhålls enslinjer.

- SXK, och då främst kretsarna, har tagit fram seglingsbeskrivningar inom sina respektive geografiska områden. I beskrivningarna återfinns bl. a farleder, utmärkning, enslinjer, svajbojar, naturhamnar, bergöglor mm. Beskrivningarna åtefinns på respektive krets hemsidaa.

- I samarbete med föreningar, organisationer och myndigheter bevakas båtlivsintressen t. ex när det gäller förändringar av farleder och utmärkningen i dessa.

Den operativa hamn- och farledsverksamheten utförs i huvudsak av kretsarnas hamn- och farledskommittéer eller motsvarande.

Hamn- och Farledsnämnden ansvarar för ledning och samordning av verksamheten. Dessutom ansvarar nämnden för insamling och utbyte av erfarenheter i kretsarna.

Ytterligare information finns att hämta i menyn till vänster samt på respektive krets webbsida!