ons, 2007-03-28 10:56 #1
admin
Senast inloggad: 2024-04-27 - 09:06
Hydrolyssäker gelcoat?

Stefan K:

Hej, är det någon plastkunnig som kan svara på om det på nya båtar med s.k. "Hydrolyssäker gelcoat" verkligen kan klara sig utan epoximålning. Vissa båtsäljare tycker iallafall att gelcoaten numera är betydligt bättre än det var förr och att epoximålning inte är nödvändig. Har just köpt en ny båt(Dehler 34DD)och tänker segla helt utan varken epoxi eller antifouling 1:a året. Lyft + tvätt c:a 3-4 ggr får det bli. Men som sagt, behövs epoximålning sedan? Skulle förståss gärna vilja behålla den fina bottenfinishen som gelcoatytan nu har. Stefan Kindeborg, ordf. BTN

Till toppen
  • Logga in för att skriva kommentarer
  • 86 visningar
ons, 2007-03-28 20:37 #9
Magnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-29 - 00:34

Magnus:

Engelsmän uttrycker sig så ibland och menar då att oavsett hur specar och beskrivningar görs så får man till sist reda på hur det blev i verkligheten. Välkommen med ditt eget svar om sisådär 5-10 år. Själv provade jag detta för länge sedan precis då fenomenet böldpest just hade kommit upp. Det blev att göra hela jobbet PLUS att rensa från några års färgavlagringar. Då verkade mitt problem varit alltför mycket kringflygande glasfiber i luften då gelcoatlagret lades, så att många fiberpaket punkterade gelcoatlagret. Det är säkert bättre nu. Hoppas du väljer rätt.... Annars tycker jag Hanse har ett bra initiativ, att erbjuda epoxi i skrovet på många modeller. Inte mycket dyrare än en epoxibehandling om man lämnar bort jobet. Och betydligt bättre även ur reparationssynpunkt, epoxi limmar ju mycket bättre mot epoxi än vad polyester limmar mot polyester.
Till toppen
tors, 2007-03-29 17:35 #8
Stefan K (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-29 - 00:34

Stefan K:

Nu har jag planerat att lägga epoxi på skrovet nästa år, men det vore intressant att få en förklaring från någon utbildad polymer-expert om vad "Hydrolyssäker gelcoat" är för något. //stefan k
Till toppen
tors, 2007-03-29 19:11 #7
Ulf Bergenlid … (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-29 - 00:34

Ulf Bergenlid SXK Btn:

Gelcoatens uppgift, förutom den estetiska, är att fördröja fuktupptagning och förhindra reaktioner med diverse ämnen främsti laminatet. Även om man använder gelcoat med långsammare diffusion av fukt skulle jag vilja rekommendera att man lägger på några skikt av epoxi för att ytterligare minska fuktupptagningen. Epoxiskikten hindrar också slitage av gelcoaten vid ev. borstning av skrovet. / Ulf
Till toppen
tors, 2007-03-29 22:39 #6
Magnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-29 - 00:34

Magnus:

Kemiskt kanske någon kan förklara vad som avses med begreppet. Men det finns anledning att tro att den verkliga säkerheten beror till minst lika stor del på hur renligt det är när gelcoaten läggs på så inte fibrer eller annat ger kapillärvägar rätt igenom den i övrigt goda gelcoatkvaliteten. Sådant kan förklara varför båtar från olika tillverkare på sin tid hade olika utfall av böldpest trots att de använde i stort sett samma plast och gelcoat.
Till toppen
fre, 2007-03-30 13:24 #5
Stefan K, Btn (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-29 - 00:34

Stefan K, Btn:

Hej, jag skulle helst vilja veta vad man menar med "Hydrolyssäker gelcoat" eller vad NPG (Neo Pentyle Glycol) är som de flesta båttillverkare numera hänvisar till. Hur mycket bättre skydd mot osmos? Ungefär så här står det i många broschyrer; "The gel coat we use is an NPG-ISO. It is a marine-grade gel coat that is UV resistant, more durable, and is the most water resistant gel coat. We use a vinyl-ester resin that offers more strength and, like our gel coat, and is the greatest water/osmosis resistant". Många båttillverkare lämnar numera 5-års osmos-garanti med hänvisnig till denna förbättrade gelcoat. Antar att det inte bara är ett "försäljartrick"? Jag har själv aldrig haft probelm med osmos på någon båt (Banner 28/NF/Contrast). NF:en hade VC17 pålagd direkt på gelcoaten, den var 23 år när jag sålde den och hade inga som helst böldpestproblem. Botten var lika blank som friborden. Samma med Contrasten men den har 5 lager rollad Hempel Light Primer Epoxi, tyvärr inte lika superjämn yta som NF:en trots lätt spackling av den rollade "apelsin-skalsytan". Det känns ändå som om den tekniska utvecklingen inte har stått still betr. gelcoat sedan plastbåtar började tillverkas i massor 60-70 talet. Seglarhälsningar Stefan
Till toppen
lör, 2007-03-31 08:14 #4
Magnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-29 - 00:34

Magnus:

Materialegenskapern går säkerligen framåt. Och i samband med massproduktion och arbetsmiljöfrågor så sker det antagligen också viktiga förbättringar av den renhet som behövs för ett fulgott resultat, jämfört med Klondyke-tiden då plastbåttar byggdes lite här och var i ladorna. Så långt är det gott och väl. Men (och det har egentligen inte med denna tråd att göra) vissa av de nyare materialen och deras användning skapar ny problem med reparerbarheten. Laminat med riktade fibrer kräver stor insikt i konstruktionen för att lagas på rätt sätt. Det är svårt eller omöjligt att återskapa samma kombination av styrka och elasticitet i ett vaccuumsuget lamnat när man hanndpålägger. Det har rapporterats svårigheter att få fäste på vinylester med både vinylester och epoxi. (Lösbart med vissa mellanmaterial, men testar alla reparationsvarv hur bra den nya lamineringen fäster?) Osv. Påminner om bilutvecklingen: Nya bilar skall vara designade och rationellt tillverkade samt ha bästa prestanda. Samtidigt blir service något som färre och färre kan göra själva. Men eftersom nybilsköparna struntar i hur service skall göras och av vem när bilen blir gammal så finns detta krav inte med i specifikationen för en ny bil. (Gå med i föreningen "Vägra Kamrem" Gäller även båtmotorer :-)
Till toppen
mån, 2007-04-02 00:12 #3
Henke (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-29 - 00:34

Henke:

Nu vet jag ju inte vad kamrem har med detta o göra men som bilmekaniker vill jag bara tala om att de flesta problemen med kamaxeldrivningen är de med kamkedja. Kamrem är relativt enkelt att byta o då blir det helt nytt/fräscht. De med kedja typ SAAB vet man aldrig förrän det bara smäller till och hela motorn är kass/spricker o kolvarna slår i ventilerna vilket är ganska vanligt på äldre t.ex. SAAB:ar. Isåfall får man väl gå på stötstänger då. Gamla V4:or dom gick ju iallafall 10 000 mil utan renovering, eller 2-taktarna helt utan kamdrivning, som alla gånger klarade 6 000 mil utan bytesmotor. Var det bättre förr? Henke
Till toppen
tis, 2007-04-03 11:26 #2
Ulf Bergenlid (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-29 - 00:34

Ulf Bergenlid:

För att återgå till ämnet vill jag hänvisa till en rapport från Jotuns polymerdivision vid konferensen om blåsbildning i GAP i Oslo 1985. Man hade jämfört tider för observation av begynnande blåsbildning vid provning av laminat i vatten av 40 oC. Ex.vis erhölls vid den normala gelcoattjockleken 0.7 mm och standard båtlaminat, för "högkvalitet" gelcoat 2200 tim., för standard gelcoat 1300 tim. Förbättring av diffusionsmotståndet för vatten för polyester baserad på isoftalsyra och neopentylglykol omnämns och troligen gäller detta högkvalitetsgelcoaten. Tendensen för vattenupptagning påverkas även av faktorer vid skrovtillverkningen. / Ulf
Till toppen