mån, 2005-12-12 19:51 #1
admin
Senast inloggad: 2024-04-25 - 20:50
på järnköl

magnus:

vid torrsättningen igår såg jag att kölen har sina bruna fläckar- rostgenomslag-. Hur gör man enklast/bäst för att bli av med detta problem en gång för alla? Slipa, stålborsta, syratvätta och därefter spackla och måla med epoxi är vad som poppar upp i mitt huvud. Blästra är kanske bättre, men dyrare och krångligare vill jag tro. Synpunkter?

Till toppen
  • Logga in för att skriva kommentarer
  • 1117 visningar
tis, 2005-12-13 11:15 #9
stefan.kindeborg
Senast inloggad: 2018-04-10 - 14:59

Stefan Kindeborg:

Hej! Om man vill ha sin järnköl i princip underhållsfri som en blyköl så kan jag rekommendera "Sprutförzinkning". Metoden går ut på; 1. Torrblästring 2. Sprutning med Zinktråd med ett speciellt svetsmunstycke (Acytelen-svets)där smält Zink sprutas på järnet. Man får en zinkyta på kölen som är att likna en "Kiwifrukt". Det blir en perfekt fästyta för målning av Interprotect eller Hempadur eller annan lämplig epoxifärg. Ytspackling med epoxi kan också göras om "gjutdefekter" skulle framträda. Enda nackdelen är att torrblästring kräver en "avskild" plats. Det ryker en hel del. Många stål-blästerföretag kan detta. Kostnaden är inte hisnande med tanke på att underhållskostnaden på sikt blir väldigt liten. Ständiga slipningar dyr epoximålning är både trist och kostsam. Ta dock in offert/fast pris först. Kostnaden kanske ligger runt 10 000,- inkl några varv epoxi. Stefan Kindeborg, BTN
Till toppen
tis, 2005-12-13 22:20 #7
Magnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-26 - 04:08

Magnus :

kan man inte hyra en bläster? I så fall var? Jag har en god vän som jobbat med sånt i långa tider...tänkte inte på det. Han är duktig med svets oxå.
Till toppen
tors, 2005-12-15 14:37 #8
Seawolf (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-26 - 04:08

Seawolf:

Om man förzinkar ett järnföremål så kommer zinken att offra sig före järnet då zink och järn är i metallisk kontakt med varandra havsvattnet är elektrolyt som också behövs för att detta galvaniska element skall verka. Om man epoximålar en järnköl med tät epoxi så kommer järnet inte att veta om att det finna havsvatten på andra sidan epoxilagret, och det rostar inte. Om man genom en mekanisk stöt eller liknande skadar epoxilagret kommer järnet att rosta just där skadan är, och på sikt in under epoxiskiktet om man inte bättringsmålar. Om man förzinkar järnet men inte epoximålar så kommer det att ta någon eller några säsonger innna zinken är förbrukad, sen rostar järnet. Om man först förzinkar järnet och sedan epoximålar och får en skada, kommer zinken lokalt att förbrukas så att rostningen på kölen inträffar lite långsammare, men om det är en lättare grundstötning är antagligen skadans yta så ssto ri förhållande till det tunna zinkskikttet att järnet ändå hinner rosta tills upptagningen. Skyddet av förzinkningen är alltså måttligt. En väl genomförd blästring med expoximålning gör i stort sett den övervägande nyttan, och man kommer under alla omständigheter att behöva bättra alla mekaniska skador varje år. Det är tveksamt om den ökade kostnaden att t.ex. sprutförzinka ytan ger nytta för pengarna.
Till toppen
tors, 2005-12-15 17:20 #6
stefan.kindeborg
Senast inloggad: 2018-04-10 - 14:59

Stefan Kindeborg:

En Zinksprutning&Epoxibehandling av en järnköl eller stålskrov håller mycket länge. Mina erfarenheter gäller min egen båt(NF),en bekants båt(Nova) och även när detta beställdes vid nyproduktion av Sjöfartsverkets 2 större stål-lotsbåtar (Djupviks Varv) visar att förbrukningen av zink är mycket låg. Stålet(katoden) är i princip helt inkapslat ger en minimal påverkan på omgivande zinken. Katoden(stålet) framträder endast vid mindre lokala skador och katodytan är därmed extremt liten. Resonemanget att zink skulle försvinna i stor omfattning stämmer inte med verkligheten. Katod-ytan blir alldeles för liten för ett sådant scenario. Jag blästrade&sprutförzinkade&epoximålade även mina original Volv-Penta foldingpropellerblad(stål) och efter 8 år så fanns fortfarande inte en rostfläck. Inte ens i kuggarna som var mekaniskt nötta. Tidigare fick jag slipa&epoximåla dom varje år. Att inte låta epoxibehandla zink-ytan kan jag inte uttala mig om, men det förefaller mig oklokt ur många synvinklar. Inte minst för att få ytan slät. Stefan Kindeborg, BTN
Till toppen
tors, 2005-12-15 19:14 #5
Magnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-26 - 04:08

Magnus:

är det jag har några - små - rostgenomslag. En fläck där bottenkänning har skett dessutom- Skrovet är epoxibehandlat i slutet av 90- talet, och väldigt slätt och fint för en crusingbåt. Spacklingen vid kölskarven däremot inte jämn och snygg. Uppnebarligen är det här det inte har gått att få riktigt tätt. I princip är det väl omöjligt att HELT få bort all järnoxid här inne utan att demontera järnkölen, vilket jag inte har lust med. Men om jag får bort så mycket som möjligt och sen spacklar och epoximålar ska väl korrosionen stanna. Den processen kräver ju syre, inte sant?
Till toppen
ons, 2005-12-21 20:26 #4
Seawolf (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-26 - 04:08

Seawolf:

Jag skulle hantera skarven så här: Krafsa och slipa försiktigt ur skarven så det blir en inåtfasning i skarven. Måla sen med några cm överlapp hela det slipade området med epoxifärg c:a 5 ggr, beror på epoxitypvalet.Slipa sen ev. lite försiktigt om du vill ha en slät ytteryta, utan att ta bort mer än 'topparna' men inte ta bort 'dalarna'. Spackla sen med t.ex. Hempel epoxispackel. Nu skall du ha den yta du gillar, sånär som på själva skarven, som är fasad inåt några, helst minst 5-8 mm. Nu spacklar du in sikaflex i denna utfasning. Var mycket noga med att det hela blir tätt runt hela kölen. Om nu din köl inte rör sig för mycket (efterdra kölbultarna om det inte gjorts innan) så kommer sikaflexen att utgöra ett lite elastiskt tätskikt mot vatteninträngning. Jag har gjort rodertätning på ungefär detta sätt på spadroder där hjärtstocken går in i rodret upptill, och där en kombination av torsionsvridning och böjning gör varje form av hård skarv mellan hjärtstock och roder omöjlig att hålla tät. I detta fallet lyckades det hela över förväntan, och rodret är nu helt gastätt, så att det väser till som av tryckluft när jag öppnar dyvikan i rodrets underkant på hösten, och det är kruttorrt inne i rodret. Hoppas denna beskrivning var begriplig....
Till toppen
tors, 2005-12-22 20:08 #2
Magnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-26 - 04:08

Magnus:

beskrivning. Jag tackar; har skrivit ut den för att ha som mannual vid utförandet
Till toppen
fre, 2005-12-23 15:58 #3
lindator
Senast inloggad: 2011-05-06 - 12:20

Torbjörn Lindahl:

2002 utförde jag en behandling av kölen på vår Cumulus. Jag konsulterade en bekant i plastbranchen/industri, han rekommenderade lågmolekylär epoxy med specialmatta, samt ett skyddsskikt av vanlig polyester med matta. Detta används i tankar i industrin. 1.Kölbultarna efterdrogs. 2.Vaggan förstärktes och båten höjdes några cm så att den hängde med kölen fritt i luften för att komma åt undersidan, pallningen under kölen togs bort. 3.Först slipades alla lager epoxytjära bort med vinkelslip med stålborste på, mycket effektivt, även ca 1 dm upp på skrovet ovanför kölskarven togs gelcoaten bort, samt ca 2 cm in i själva skarven. En del luftblåsor i laminaten hittades runt kölskarven. 4.Sedan kläddes ställningen med transparent plast, tejpades mot skrovet, även ett lager plast som golv under den intäckta ställningen. Värme i form av ett infraelement monerades så att kölen höll ca +20 grader. 5.En blästeranläggning avsedd för broräcken e.d. lånades och några säckar blästersand samt en friskluftmask och några engångsoveraller. Blästringen utfördes på några timmar. sanden borstades bort och kölen och den urslipade skrovdelen tvättades med aceton. 6.Kölskarven och luftblåsorna spacklades med epoxyspackel blandat av samma epoxy som användes i övrigt. Kölen rollades med epoxy, specialmattan (klarar ej plana ytor) applicerades, ytterligare ett lager epoxy rollades flödigt en stund senare. Detta gav ett mycket tjockt epoxylager jämfört med att inte använda matta. Efter ett dygns härdning slipades ytan och ett lager polyester med matta byggdes till ca 1 mm tjocklek utom i kölens framkant där tjockleken blev ca 5 mm. Detta lager drogs över kölskarven och ca 10 cm upp på skrovet där det tidigare slipats rent. Efter härdning slipades och spacklades (polyesterspackel)kölen till rätt form (mesta jobbet). Efter detta rollades 2 varv epoxy flödigt till spegelfinish, som extra fuktspärr för polyestern. Efter en veckas efterhärdning målades VC17. Efter 3 säsonger kan jag konstatera att resultatet ännu så länge är perfekt. Man hävdar att epoxyn skall ha så hög vidhäftning att vid en skada skall rosten inte kunna krypa in under epoxyn, utan en reparation vintern efter skall räcka för att återställa ordningen. Ännu har inte någon sten gjort mer än ytliga repor! UNDERHÅLLSFRITT än så länge!!!! Mvh Torbjörn
Till toppen