Hoppa till huvudinnehåll
admin
Senast inloggad: 2024-04-27 - 09:06
Jordning av isolationstransformator 2

Per Johnsson:

Har precis färdigställt en elverksinstallation med dieselgenerator, skiljetransformator, extra inverter mm. I princip så har ett helt nytt elsystem för 220 volt installerats. Har också ett nytt jordplan (sintrad platta) monterad för att skapa jord och nolla i systemet. All jord kopplas hit aven antennjord. Nu till frågan: Det var orginal i båten jordkablar kopplade från röstjärn/mast ner till kölen, som är en epoxibehandlad järnköl. Här blir jag osäker. Skall dessa också gå till det nya jordplanet eller bara sitta kvar i kölen. Känns som om det nya jordplanet skulle vara för litet för att klara ett åsknedslag. Plattan motsvarar ca 3-4 kvadratmeters yta. Några ideer. Per J

Gantika
Senast inloggad: 2013-11-25 - 16:57

Jörgen:

Jag skulle gärna vilja se ett schema på din installation. Det finns en del saker som du pratar om som du kanske inte har riktig koll på. Varför skall du skapa en "nolla" i systemet? Varför skall du jorda till en sintrad platta om du har en isolationstransformator? Vet du vad det innebär att koppla antennjord till den sintrade plattan? Hur är din jordfelsbrytare kopplad? För du har väl en? Som sagt en del frågor, ett kopplingsschema skulle underlätta. Jörgen
Ulf Bergenlid,… (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-28 - 02:36

Ulf Bergenlid, SXK BTN:

Jag skulle låta blixtskyddsjordningens anslutning till kölen vara kvar under förutsättning att den är rätt utförd. Ulf
Per Johnsson (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-28 - 02:36

Per Johnsson:

Ulf Blixtskyddsjordningen är gjord enligt alla konstens regler och av varv vid nybygget för bara ett år sedan. Mina funderingar är som du säger att låta den vara kvar men möjligen skulle man koppla samman köl och jordplatta för att jämna ut eventuell potentialskillnad mellan järnköl och plattan som jag tror är brons (ser så ut. Har du någon åsikt för jag har letat överallt om någon praxis men hittar inget. Per
Magnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-28 - 02:36

Magnus:

Om man kopplar ihop diverse metalldelar som sitter under vattenlinjen så är risken stor att man får galvanisk korrosion om man inte också monterar en massa zinkanoder. Detta i sun tur gör att sådana nutida antifoulingfärger som är baserade på avgång av metalljoner som beväxningsskydd inte fungerar som de skall, och man brukar få massor av havstulpaner på de anslutna metalldelarna även om de är målade. Men åskskyddet blir bättre av det. För att få det bästa av båda världarna kan man sätta ett kraftfullt gnistgap mellan kölbultarna och den sintrade jordplattan, en sån som är lätt att tillverka själv finns t.ex. skissad i boken "Elsystem för båtar". Däremot är det allra bästa åskskyddet fortfarande ett som leder åskströmmen UTANFÖR bordläggningen till vattnet. Sådan kraftiga transienta strömmar som blixtar medför har en vilja att gå utåt om den kan. Man kan säga att den repellerar sig själv om det finns någorlunda parallella alternativa vägar. Försöker man leda ner strömmen inombords är det alltså större risk att blixten hellre slår hål i skrovet för att komma till havet, än att tvinas svänga av inåt och ner i köl eller liknande. Isoleringen genom skrovet övervinner den lätt, tänk på att den orkade slå sig genom hundratals meter atmosfär..... I övrigt håller jag med föregående inlägg: Det är nästan omöjligt att bedöma elsystemsfrågor utan att ha ett elschema. Talar vi galvanisk eller obalanskorrosion från landström och åskskydd måste elschemat dessutom vara detaljerat på minus och jordsidan också. Och det är det nästan aldrig.....