Hoppa till huvudinnehåll
Gäst (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00
Inget mögel under vinterförvaringen

Curt Norstedt:

Det är inte ovanligt att mögel växer på inredningen under vinterförvaringen. I två tidigare rapporter, som finns på BåtTekniska Nämndens länk BåtTeknik, har jag visat att detta kan förhindras genom att man stänger båten så tätt som möjligt och håller luften torr med hjälp av ett lämpligt torkmedel, i mitt fall vanligt vägsalt, kalciumklorid. Efter att ha tillämpat tekniken under fem säsonger kan jag göra följande tillägg: 1. I mitt fall binder kalciumkloriden ungefär 3 kg vatten under en vinter i båten. Det är då alltid rätt mycket salt kvar i torkbjörnen, dvs hinken med durkslag, när anordningen tas ut på våren. Hur mycket vatten som binds beror givetvis på många faktorer, hur mycket fukt det fanns i båten när den stängdes på hösten, och hur mycket som kommit in under vintern genom tjuvventilation med utomhusluft. I mitt fall stänger jag alla luckor och ventiler samt tillsluter masthålet men gör annars inga speciella insatser för att hindra tjuvventilation. 2. En mycket positiv bieffekt är att inredningen är absolut lika ren på våren som den lämnades på hösten: inga avlagringar från luftföroreningar och inget damm eller annan smuts har tillkommit. Hälsningar Curt Norstedt

Excalibur (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-20 - 00:19

Excalibur:

Jag gjorde på samma sätt. 3 hinkar med ca. 0,5 kg kalciumklorid i varje durkslag. Däremot trodde jag kalciumkloriden skulle "smälta" och rinna ner i hinkarna, men dessa var helt torra. Kalciumkloriden hade dock klumpat ihop sej rätt ordentligt. Delade man på klumpen så fanns opåverkat? kranulat inne i klumpen. Jag kunde också konstatera att rel. luftfuktigheten aldrig stigit över 87% (med kalibrerad hygrometer). Normalt låg den under 80% även om det långa tider hade varit upp mot 100% utanför båten. Även min båt "kändes" betydligt renare på våren. Nästa år tänker jag väga saltet för att se hur mycket vatten det tagit upp. Det opåverkade? granulatet tänkte jag använda igen.
Hasse Svedberg (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-20 - 00:19

Hasse Svedberg:

Hej Curt! Man brukar ju säga att det är viktigt att själva skrovet får tillfälle att torka ut under vinteruppläggningen. Har du funderat på hur det är med den frågan? Några kommentarer? Du nämner inte några tider i den redovisning. När togs båten ur sjön, när stängdes den? Beroende på väder och vind kanske en metod vore att under en period först låta den stå öppen väl ventilerad - för att sedan stänga till. Åtminstone bör man väl, efter att ha gjort rent och torkat upp i det (lilla) kölsvin man har, låta vinden härja fritt ett tag?
stefan.kindeborg
Senast inloggad: 2018-04-10 - 14:59

Stefan Kindeborg:

Hej, alla! Har samma positiva erfarenheter som Curt och Excalibur efter 3 år med min "Torkbjörn" fylld med Calciumklorid (s.k."sommarsalt"). I år c:a 2 liter vatten i hinken och uppskattningsvis c:a 70% kvar av saltet. Alla luckor har varit stängda från nov-mars. Torrt o fint är det i båten. Och som sagt var inget "vinterdamm" heller.. Seglarhälsningar Stefan K, BTN
Bifogade filer
Curt Norstedt (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-20 - 00:19

Curt Norstedt:

Hej, Kalciumklorid är hygroskopiskt, dvs det suger begärligt till sig fukt ur luften. I ett första steg sker upptagningen utan att saltet flyter sönder. Därefter börjar det flyta sönder under fortsatt vattenupptagning. Det är att märka att den mättade lösning som då bildas också suger upp fukt ur luften. Det är denna egenskap som utnyttjas när man strör saltet på grusvägar för att binda damm. Töm därför inte hinken under vintern! Kalciumklorid marknadsförs i olika former, den billigaste varianten, vanligt vägsalt, tar upp ungefär halva sin vikt av vatten innan den börjar flyta sönder. Under namnet Isfritt finner man på bensinmackarna en variant som tar upp ungefär hela sin egen vikt av vatten innan den börjar droppa. Kalciumkloriden klumpar ihop sig när den tar upp vatten, vilket nog minskar den effektiva ytan och detta kan således tänkas vara en nackdel. Bättre vore kanske att exponera saltet på annat sätt än i ett durkslag. Har det inte flutit sönder kan det användas för nästa säsong. Men det måste förvaras i ett lufttätt kärl under sommarhalvåret! Under kalla vinterdagar och -nätter stiger den relativa fukten inne i en stängd båtutan att detta på något sätt påverkar den absoluta mängden vatten i luften . Detta spelar dock ingen roll eftersom det måste vara varmare än +7 grader för att mögel skall växa. Avgörande är således på vilka nivåer den relativa fukten legat när det varit varmare än så i båten. Normalt tar jag upp båten i oktober och sjösätter i början av maj. Jag sätter in saltet när båten täckts och jag tar ut det när jag börjar dona i mitten av april. Jag har svårt att se den positiva effekten av att vädra ut båten innan den den stängs för vintern. Både trä och textilier är hygroskopiska material, om än inte i lika hög grad som t ex kalciumklorid, och tar således upp vatten om båten ventileras med fuktig luft. Och ordentligt fuktig är ju luften ofta på hösten. Hälsningar
Sambal (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-20 - 00:19

Sambal:

Jag har ett stort antal år använt mig av produkten Torrbollen med de saltförpackningar som hör till. De tre senaste åren har jag haft 2 st normala för en påse och en större för tre påsar. Jag kan konstatera följande: De två mindre Torrbollarna brukar från mitten oktober till slutet april förbruka från 75 till 95 procent av sitt salt och i stället finns det ca 1 liter vatten i behållaren. Jag har då skurit sönder den lilla tygpåsen och hällt saltet löst i behållaren. Den större Torrbollen tycks inte fungera lika bra. Den har aldrig förbrukat mer än hälften av saltet och har heller aldrig producerat mer vätska än i en av de mindre. Möjligen kan orsaken vara att man inte kan hälla saltet löst i behållaren utan är tvungen att ha tygpåsarna kvar. Jag har en känsla av att effekten blir sämre av detta. Däremot tror jag det kan vara avgörande på vilken höjd man placerar torrbollarna i båten. Rimligtvis är temperaturskillnaderna högst närmast under rufftaket och därför skulle man kanske hänga upp den där, i stället för att ha den stående på salongsbordet eller en koj. Hittills har jag haft ordinarie takventiler öppna (3 st) och med ordinarie inflöde via ventilationsgaller i sittbrunnen. Till nästa vinter funderar jag på att stänga till helt, som ju rekommenderas här. Endast en gång har jag haft en aning mögelangrepp på skott vid toaletten, vilket var för 7-8 år sedan(?). Den vintern var osedvanligt fuktig och många båtägare var förtvivlade över allt mögel som avsatte sig i båtarna. Bästa botemedlet mot mögel (förutom att hålla torrt) är att också hålla rent. Mögel bildas i första hand där det finns fett eller smuts. Gäller både på fernissade ytor och på textilier. Ex. huvudkudden, skottet vid huvudänden av kojen, ytor vid pentryt. Om man vid hösten gör rent dessa ytor minskar risken för mögel radikalt!
Stephanie (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-20 - 00:19

Stephanie:

Det avgörande är vilken fuktighet som föreligger - inte hur mycket vatten som uppsamlas etc. Jag mäter med hygrometer (t ex från Claes Olsson) den relativa fuktigheten. Denna försöker jag hålla under 60%. Under fuktiga höstar och ända fram till frosten sätter i så kan annars fuktigheten ofta vara över 90% om man inte vidtar någon åtgärd.Då bör man inte ha kvar madrasser etc i båten. Vintertid är fuktigheten lägre. Har man tillgång till el är en automatisk avfuktare bra, annars gäller kalciumklorid. Att enbart förlita sig på god ventilation tycker jag är vanskligt om man inte vill tömma båten.
/// Patrik (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-20 - 00:19

/// Patrik:

Jag har en elektrisk avfuktare, inköpt på Jula för 995 SEK, som jag använde i vår 36-fots segelbåt i samband med upptagningen i början på november. Med alla ventiler och luckor stängda, avfuktade den ca 2 liter vatten första dygnet, nästa dygn en dryg liter och sista dygnet en dryg halvliter. När jag sedan körde den en natt i februari så blev det nästan inget alls, troligtvis pga att båten var relativt torr samt att den relativa luftfuktigheten är mindre ju kallare det är. Har även använt den hemma för att torka tvätt i tvättstugan med suveränt resultat. Jag kommer nog ha med mig den på semestern för att användas om/när det blir för fuktigt ombord istället för att starta värmaren för att driva ut fukten i båten. Värmaren funkar ju, men det är inte varmare jag vill ha utan endast torrare. Jag kan verkligen rekommendera den här "lilla" klumpen som är ca H 50 x B 25 x D 30 cm och väger omkring 12 kg. Jag har sett samma avfuktare med med andra varumärken på Coop för 1195 SEK och för 895 SEK på Netto i höstas. Högt & fort /// Patrik
Curt Norstedt (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-20 - 00:19

Curt Norstedt:

Utan att vara expert på det elektriska känner jag en oro för att ha elektriska apparater igång utan tillsyn i båtar under vinterförvaringen. Den oron tycks delas av försäkringsbolagen som på grund av brandfaran i allmänhet gjort det till ett villkor att båtarna ej får stå permanent inkopplade. Men det kanske finns någon som kan mer om detta bland läsarna. Hälsningar
/// Patrik (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-20 - 00:19

/// Patrik:

Visst kan elektriska apparater vara en brandfara, men om ni har en, enligt CE-direktiv, godkänd elinstallation i båten samt lämnar båten där det är OK (läs ni betalar er egen ström och det är inget som smetas ut i vinteruppläggningsavgiften) att lämna strömmen på (ex.v på egna tomten) så ser jag ingen större risk i att lämna avfuktaren eller batteriladdaren på. Jag har inte sett några direktiv i mina försäkringsvillkor om det inte får lämnas några elinstallationer på obevakade under just vinteruppläggningen. Däremot förstår jag att det är få båtklubbar och marinor som vill att man lämnar båtar med strömmen inkopplad om man lämnar några kupévärmare, ett gäng oljefyllda element eller andra värmekällor som framför allt drar någon kW varje timme, 24 timmar om dygnet... Dessutom tror jag att det är stor risk att en elinstallation i en "typisk" vinterupplagd fritidsbåt är en eller två 25 meters alldeles för tunna elkablar som går rätt in i ruffen till en grenkontakt där en batteriladdare är inkopplad på ena uttaget och på andra uttaget en liten 2 kW värmefläkt. Inga jordfelsbrytare. Skarvad förlängningskabel ute i det fria etc etc... Hur gör ni hemma när ni åker till jobbet, eller ännu värre är ute och seglar på semestern. Har det hänt att TV:n och/eller videon står på i stand-by, kanske diskmaskinen, tvättmaskinen eller torktumlaren startas när ni lämnar huset. Hur gör ni med frysen och/eller kylskåpet (som förövrigt är snarlika en avfuktare i konstruktionen) stängs de av pga av brandrisken. Vi omges av elektriska installationer som vi med glädje lämnar utan tillsyn i hemmet... Högt & fort /// Patrik
tlundg
Senast inloggad: 2024-04-19 - 15:49

Thomas Lundgren:

Min lösning på fulteliminering kommer som ett tips ifrån en seglade fuktkonsult - Ha alltid lite lite varmare i båten än utanför så kommer fuktnivån alltid att vara mycket låg. På vintern, när min båt ligger i sjön, sitter därför två stycken frostvakter om vardera 250W nere i båten på full effekt. 500W värme i en 42-fots segelbåt värmer någon eller några grader vid alla tillfällen på året och fukthalten med en enkel hygrometer är mycket sällan över 35%. Troligen hade det räckt med en frostvakt om 250W men jag gillar redundans... Fördelen med dessa frostvakter (samt en riktigt värmefläkt som står på +5 grader) är att inget i båten fryser under vintern. En något dyrare lösning, med tanke på elpriset, men med många fördelar - speciellt om man vill kunna använda båten regelbundet. Mvh. / Thomas.
Christopher (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-20 - 00:19

Christopher:

Jag kan berätta vad fukthalten låg på för min båt i vinter: Jag använde 2 st stora torrbollar + ett par egna torrbollar (av modell strumpa/rör för bättre avrinning), förseglade båten noggrant, och lämnade kvar en digital hygrometer som spelade in fukthalten var 4de timme hela vintern. Efter ca 10 dagar sjönk fukthalten under 70% och sedan låg den stabilt ca 67-69% hela vintern. På våren var saltet i strumporna förbrukad medans saltet i torrbollarna var det mycket kvar av. Slutsats: en smal/hög saltbehållare har både större yta och effektivare avrinning en en torrboll.