Hoppa till huvudinnehåll
admin
Senast inloggad: 2020-09-18 - 10:50
Ny larmrapport om toautsläpp

Sambal:

Från SRs hemsida för programmet "Kossornas planet / Vetenskapsradion". http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3253&artikel=2961666# Båttoaletterna övergöder Östersjön Att tömma sin båtttoalett direkt i sjön under en vecka kan ha lika stora effekt på övergödningen som fem månaders toalettbesök på land, om landtoaletten är ansluten till ett modernt reningsverk. Det säger marinekologen Sture Hansson vid Stockholms universitet. – Använder jag då toaletten ute på sjön och spolar ut direkt i sjön, ja då kommer det ut 20 gånger så mycket som om jag är hemma, säger Sture Hansson. Båttoaletterna övergöder Östersjön Det finns ett regeringförslag på att förbjuda utsläpp från fritidsbåtstoaletter, men ännu inget beslut om när det kan börja gälla. Seglaren Lena Eklund är aktiv i den finska föreningen Sjöbjörnarna, som jobbar för ett förbud. Hon tycker det är viktigt att nya tömningsstationer inte bara hamnar i inre skärgårdar och större hamnar utan där folk verkligen är med sina båtar på somrarna. För det är ju där toalettutsläppen orsakar mest problem, säger hon. – Eftersom det är så många båtar i farten och vattnet är varmt och näringsfattigt. Då när man pumpar ut så kommer ju en skjuts med näring ut som kan använas för alger att växa i till exempel, säger Lena Eklund. Men bland båtfolket finns fortfarande ett motstånd mot tvång på toatömning, har Lena Eklund märkt. – De flesta tycker väl att det är en frihet som man har fötts med och som man ska behålla, men samtidigt ändras ju samhället och det är just mängden båtar som gör att det blir ett problem. Sverige är ett av de länder med flest fritidsbåtar per invånare. Här går det en båt på åtta vuxna svenskar, jämfört med till exempel en båt på 40 holländare, 130 engelsmän, eller 450 japaner. Och när det handlar om övergödningen handlar det inte om stora utssläppskällor, utan många bäckar små, säger marinekologen Sture Hansson vid Stockholms universitet – Vad det handlar om är att man måste jobba med de små utsläppskällorna som finns och inte spola ut skiten direkt i Östersjön. Reporter: Lena Nordlund, Kossornas planet/Vetenskapsradion

KJELLF
Senast inloggad: 2017-09-26 - 19:07

Kjell Fredgren:

Ämnet är högaktuellt men här på BTNs Forum kan vi inte göra mycket mer än att hjälpa våra medlemmar att förbättra sina installationer i båten. På sidan "Båtpolitik" finns SXKs ställningstagande i frågan. Toalettavfall - att toalett utsläpp från fritidsbåtar är ett estetiskt problem mer än ett övergödningsproblem. De flesta båtfarare vill uträtta sina behov iland. Därför anser SXK att det billigaste och bästa sättet att komma tillrätta med toalettavfall är att bygga fler toaletter i land. Om man uträttar sina behov i naturen gäller det att gräva ner det man gjort och gärna ta pappret med till soppåsen. Denna typ av frågor bearbetas bäst via Sjösportens Samarbetsdelegation(SSD) där SXK är representerat. Kjell Fredgren Sekreterare BTN
Lasse Lundell
Senast inloggad: 2012-08-27 - 14:29

Lasse:

Hur många är procenten av våra fekalier som vi pumpar ut under sommaren i förhållande till de fekalier, som fåglar. fiskar, sälar och fekalier från "reningsverk", som släpps ut samt övriga produkter exv. från lantbruken som förosakar övergödningen. Det skulle vara intressant att veta. Många bäckar små... men det kanske är en "rännil" som vi pumpar ut? Ingår inte fekalierna i det naturliga kretsloppet? Gula-skär är inte gul längre utan vit av fekalier från Ålekråkorna! Kanadagässen skiter så det nästan inte går att gå iland på vissa öar. Givetvis skall jag/vi/du inte spola ut i badvikarna eller naturhamnarna.
seabeijner
Senast inloggad: 2011-08-10 - 12:03

Ulf Beijner:

Det har sagts mycket om avfall från fritidsbåtar. Vi har ingen önskan vare sig att bada eller borsta tänderna i avfall. Moderna båtar har naturligtvis mycket större vattentank än vad jag har seglat omkring med i 40 år. Jag har klarat mig och stundtals ytterligare fem personer på 40 liter vatten. Så sjövattnet måste användas, inte smutsas. Man nämnde i programmet att fritidsbåtarna släppte ut hela 3,5 milj liter toalettvatten, det blir 3 500 kubikmeter vilket för hela Sveriges båtbestånd motsvarar årsutsläppen från 25 villafamiljer om man bara förbrukar 140 kubikmeter per år. Detta går givetvis inte bara genom toaletterna utan även genom tvätt och disk med det innehåller även de föroreningar. För att samla in dessa 3 500 m3 skulle det krävas många hundra mottagningsstationer som skall skötas. Till slut en av mina käpphästar. Använd inte spade i det tunna jordlagret i våra tunna hårda jordar som finns bl.a. i Stockholms ytterskärgårdar. För vi hårt regn spolas jorden bort och växtligheten har inget att leva i. Tänk förnuftigt även här liksom vid utsläpp i fria vatten. Hälsn Ulf B
vatsels
Senast inloggad: 2020-03-03 - 17:20

Stora Bonden:

"Tur" att vi igår (13/7) fick höra att det krävs 2,5 miljarder (!) per år i 20 år att fixa till utsläppen i Östersjön från jordbruk och land för att komma tillrätta med besvären. Tänk om 0,1 % av dessa pengar kunde avsättas för båtfolkets behov och eventuella ombyggnader av toa.
Hans Brolin (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Hans Brolin:

I Båtliv nr 2 2009 gör en marinbiolog på Kristimebergs Forskningsstation uppskattningen att det i Bohuslän släpps ut 4 ton fosfor och 34 ton kväve från fritidsbåtar under en säsong on ALLA använder toalett som tömmer direkt i sjön. Under 2006 var utsläppen av fosfor i havet från mänsklig verksamhet 2090 ton och kväve 85900 ton. Om man extrapolerar Bohuslän till att vara 25% av båtnätterna så står fritidsbåtar för 0.8% av fosforutsläppen och 0.2% av kväveutsläppen. N.B. om ALLA tömmer överbord. Om detta är något att bekymra sig om får var och en bestämma själv. MVH Hans
Sambal (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Sambal:

Många hamnar dåliga på att klara av kryssningsfartygens toalettavfall 2009-07-18 Endast tre av de tolv största kryssningshamnarna i Östersjön – Stockholm, Visby och Helsingfors – uppfyller kryssningsfartygens egna krav på mottagning av fartygens toa- och avfallsvatten. De flesta andra hamnar i Östersjöregionen har låg eller dålig kapacitet, visar en granskning som WWF gjort. Det bidrar till att kryssningsfartygen fortfarande dumpar sitt toalettavfall till havs, vilket späder på övergödningen. I ett brev uppmanar WWF hamnarna att öka sitt miljöengagemang och bygga ut sina mottagningsanläggningar. Den europeiska kryssningsindustrin omsätter omkring 160 miljarder kronor per år. En stor del av fartygen trafikerar Östersjön som tar emot mer än 350 kryssningsfartyg per år och industrin förväntas växa med 13 procent varje år. – Det är inte rättvist att stora hamnar och städer tjänar pengar på kryssningsturister utan att på ett tillfredsställande sätt kunna ta hand om deras avfall. Vi tycker att en del av inkomsterna borde användas till att förbättra hamnanläggningarna för att erbjuda effektiv mottagning av avfallsvatten, säger Åsa Andersson, chef för WWFs Östersjöprogram. WWFs granskning omfattar de 12 mest besökta hamnarna i regionen: Gdynia, Göteborg, Helsingfors, Klaipeda, Kiel, Köpenhamn, Riga, Rostock, Stockholm, St Petersburg, Tallinn och Visby. För två år sedan började WWF aktivt sitt arbete med att påverka färjerederier och kryssningsindustrin i Östersjön och uppmanade dem att frivilligt sluta dumpa sitt toalettavfall i havet. Många färjerederier svarade positivt på initiativet redan samma år. I maj 2009 gick även kryssningsfartygens paraplyorganisation ”European Cruise Council”, ECC, ut och meddelade att de åtar sig att sluta dumpa avfallsvatten i Östersjön under förutsättning att vissa grundförutsättningar finns. Bland annat måste det finnas ”fullgoda hamnfaciliteter tillgängliga utan särskild kostnad”. – Vi gratulerar hamnarna i Stockholm, Visby och Helsingfors för att de tar sitt miljöansvar på allvar och går i spetsen för en bra avfallsvattenhantering. Vi hoppas på deras stöd för att tillsammans med oss sätta tryck på övriga hamnar, säger Mattias Rust, marinbiolog och sjöfartsansvarig på WWF. Under denna vecka har WWF också uppmanat den internationella sjöfartsorganisationen IMO, som den 13-17 juli möts i London för att diskutera miljöpåverkan från fartyg, att ta fram strängare regler. I nuläget tillåts dumpning av avfallsvatten på internationellt vatten.
Sambal (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Sambal:

Förbud mot utsläpp av toalettavfall från lastfartyg i internationell trafik utreds 2009-07-09 Regeringen har i dag uppdragit åt Transportstyrelsen att ta initiativ till en Östersjögemensam utredning om ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från lastfartyg i internationell trafik. - Vi har nu gett Transportstyrelsen i uppdrag att i samarbete med övriga Östersjöstater se över möjligheterna att begränsa möjligheterna till utsläpp ytterligare på samma sätt som är aktuellt för passagerar- och kryssningsfartyg, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson. Utsläpp av toalettavfall bidrar till övergödningen och innebär utsläpp av giftiga ämnen i form av de klorerade kolföreningar som bildas när avfallet kloreras ombord på fartyget i desinficerande syfte. Utsläpp av toalettavfall från lastfartyg får inte ske inom Sveriges sjöterritorium eller i svensk ekonomisk zon. För de fall avfallet är behandlat på vissa sätt samt i nödsituationer finns emellertid vissa undantag. I enlighet med den aktionsplan som tagits fram för Östersjön tänker Sverige tillsammans med övriga Östersjöstater ansöka hos den internationella sjöfartsorganisationen om skärpta regler för kryssningsfartygs och passagerarfärjors utsläpp av toalettavfall i Östersjön. Målet är att helt förbjuda utsläpp eller att införa krav på rening av utsläppen. - I och med att det nu är aktuellt med ett förbud för fritidsbåtar är det också rimligt att vi täpper till den lucka som finns avseende lastfartyg för att på så sätt få ett förbud som gäller alla, säger Åsa Torstensson.
Björn J. (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Björn J.:

Under nästa vinteruppläggning bygger jag om min toaanläggning ombord så att tömning av septitank kan ske som tidigare, och dessutom genom däcksgenomföring, för vidare distrubition till kommunalt reningsverk. Men kan någon berätta för mig i vilka gästahamnar på Bohuskusten det finns tömmningsanälggningar, eller var jag kan inhämta sådan information. Jag har nog bara sett en ända(!) sådan anläggning, och det var i Strömstad, den var dessutom då trasig. En annan sak... Exemplet Östersjön... Torsken sägs ju i det närmaste vara utfiskad, på torskens matsedel finns ju sillen, som efter torskens frånfälle nu ökat i antal, sillen äter ju djurplankton och torskrom. När det nu blir färre djurplankton, djurplankton äter växtplankton, men när djurplankonen minskar ökar växtplankon, så det blir destomer växtplankton som då blommar friskt. Så det där med toalettavfallet är ju liksom inte hela sanningen, det är många "kockar" i den "soppan" om man nu skall använda sig av ordspråk. Så tillsammans med yrkesfiskare, jordbrukare och en och annan industri runt Östersjöns kuster medverkar vi med våra fekalier till att förändra hela biotopen Östersjön. Fågan är då hur mycket egentligen vår skit ställer till det?? Kanske bättre då att syna den schizofrena fiskeripolitiken där man samtidigt från vår regering samt från EU ger bidrag för att fiska mindre, hugga upp båtar etc, även ger bidrag till större fiskebåtar och till efektivare dammsugande redskap... Jag kan ju då tycka att debatten om fritidsbåtarnas toautsläpp är just som en liten skit i en pissepotta, det är att lägga energin på fel nivå. Självklart skall vi ju inte bajsa i Östersjön eller andra hav och vattendrag, men det gäller väl även att särskilja kameler från mygg, eller hur man nu skall säga för att puckla på rätt intstanser? Som annan insändare här då skrivit, så kackar ju även andra djur i vattnet, men då klimatförändringar och andra miljökatastrofer decimerar sälar, torskar, plankton och fåglar, torde ju deras extrimeter blir färre.... Nej, alla kommuner längs våra kuster, se till att era gästhamnar får adekvata tömningsanläggningar, som då båtägarna kan utnyttja utan annan kostnad än ordinarie hamnavgift. Och då bra om exempelvis SXK, annan frivillig organisation, eller kanske bäst om Sjöfartsverket berättar var dessa tömningsanläggningar finns. Så får alla som har båttoa ansvara för att den blir anpassad till landtömning. Om inte får vi väl se till att eliminera i land eller hålla oss! Hoppas ingen uppfattar det som alltförmycket ordba__.
Hafsorkestern (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Hafsorkestern:

Får man pissa i havet? Skämt åsido tycker jag det är förunderligt hur många förslag utan underlag som kastas fram angående båtlivet, bottenfärger, båtkörkort och nu toatömning. Jag tömmer gärna tanken på Utö, dit jag går in kanske en gång varje sommar, trots att det är min närmaste hamn. Annars blir det vikar, mellan vilka jag tömmer tanken i ytterskärgårdens fjärdar. Om det nu handlar om övergödning i promillen, vilket Kristinebergsforskarens siffror antyder, borde det ju vara smartare att använda moroten, i form av gratis tömningsstationer i linje med dagens major i skärgården, än piskan i form av ett finskt förbud. Men jag tycker BTN och SXK borde driva frågan att ta fram ett sakligt underlag. Hur mycket släpper fritidsbåtarna egentligen ut under några få sommarmånader, och gör det någon skada av betydelse? Mvh Niklas
Björn J. (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Björn J.:

Kanske är det så att någon/några grupp/er människor i vårt land är avundsjuka på "alla dessa stormrika fritidsbåtägare" alla dessa har ju jättestora och jättelyxiga fartyg... Nu skall dom sättas dit med skatter och förbud. Vi som sitter där i båten vet ju att det inte är så överlag. Jag tänker på Thure 79 år som puttrar omkring i farvattnen mellan Orust och Tjörn, i en enepinnad bohusjulle på 25 fot, byggd i början av 60-talet. Tills för några år sedan var hans avträde ombord en billig plasthink, numera är det en en "portapotti" båda tömms under gång akterut i propellervattnet, iland får man inte tömma sin portapotti i toaletten i gästhamnen, det står klart och tydligt anslaget! Iband finns det utskagshoar för kemtoor. Thure har inga kemikalier i sin toa... Skall han tvingas långt ut på öppet vatten för att tömma sin toa? Kanske vi skall börja källsortera vår avföring? Såg en sådan anläggning i Österrike en gång, en liten restaurang för skidåkare, över urinoarerna på herrarnas toa stod det anslag om var man skulle pinka om man druckt öl, vin, mjölk, eller vatten. Urinoaren för öldrickarna var mest välbesökt. Urininnevånarna, österrikarna sket i vilket. Anslagen var väl inte på fullaste allvar, kan tänkas, då alla porslinsurioarena var anslutna till samma avlopp... Nä, sätt dit fritidsbåtägarna, sänk denna fritidssysselsättning, eller beskatta eller belägg med diverse dumma påbud så att det bara blir de kapitalstarkaste som har råd med fritidsbåtlivet. Varför inte införa kölsvinsskatt, babordsförbud, kranbalkvisa restrektioner, licens på rullfockar, kanotkörkort, propellerskatt. Däremot kan jag ju då tycka att man inte skall tömma skiten i havet, och att iallafall snabbåtarna skall vara belagda med nån form av förarlicens, men det får ju vara måtta på reaktioerna och mediernas jäkla sätt att föra fram olika saker i ljuset. Här är det ju slagsida mot sensationer, det gäller att sälja lösnummer. Hörde häromdagen om några tonåringar som inte längre ville bada i närheten av några fritidsbåtshamnar, eftersom då det skulla vara för mycket "bajs" i vattnet där som kom från dessa båtar... Misstänker att det är etter värre i djuprännan mellan Bohuskusten och Jylland... Eller vad för den baltiska och jydska strömmen med sig???
Magnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Magnus:

Enligt tillgängliga vetenskapliga fakta är utsläppen av gödningsämnen från båttoaletter inte signifikant alls jämfört med de från reningsverk, jordbruk och förbränning av bränslen osv. Man måste inse att utsläppen till Östersjön kommer från en total befolkning runt Östersjön på c.a 100 millioner människors verksamheter, en del via luften, en del via floder osv. En använd krona för att minska båttoaletternas utsläpp har väldigt ineffektiv verkan jämfört med de flesta andra minskningsåtgärder man kan ta fram. Däremot kan man instämma i att det är absolut olämpligt att släppa ut toalettavlopp i skyddade populära vikar där många vistas - men det är inte det som debatten ser ut att handla om för närvarande. De som driver frågan om båttoaletterna kan rimligen inte alls intressera sig för vare sig faktisk smittspridning eller faktisk övergödning från dem - i så fall skulle debatten inte finnas. Debatten om båttoaletterna kanske drivs av båthatare, men kanske lika mycket av folk med utvecklad hygienhysteri? Faktisk sjukdomsspridning på grund av båttoaletter verkar inte vara vanligt, faktum är att jag inte erinrar mig någon sådan redovisning. Stora delar av hela TV-reklambranchen verkar födas av företag som sprider hygien- och luktfrihetens evangelium. Du är väl fräsch och luktfri lilla vän, f-n ta dig annars, du kommer att bespottas och bli utfrusen från all mänsklig gemenskap om du understår dig att lukta människa!
Stefan (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Stefan:

Jag har byggt min båt själv och har därmed haft möjligheten att bestämma själv hur tömningen av toa och diskvatten sker. Inget vatten tas ifrån eller släpps ut i havet. Toa avfallet går till direkt septiktanken och diskvattnet används till toaspolning och går därmed också till septiktanken. Enda möjligheten att tömma septiktanken är men sugtömning iland. Jag har varit nöjd med konstruktionen de 10 år jag har haft båten och enda nackdelen är att små snurrebåtar ofta är förtöjda framför tömningsstationen. Det må vara att andra föroreningskällor är mer betydande för Östesjön än båtfolkets utsläpp, men jag drar mitt strå till stacken med rent samvete. Stefan från Finland.
Ernst
Senast inloggad: 2014-04-01 - 11:22

Ernst Blixt, medl. BTN:

Björn J. skrev ovan 2009-07-04: "Och då bra om exempelvis SXK, annan frivillig organisation, eller kanske bäst om Sjöfartsverket berättar var dessa tömningsanläggningar finns." En sökning i Google gav följande adress: http://www.smbf.org/dokument/publikationer/smbfpub090426_135_2.pdf Den adressen ger uppgiften: "Antal sugtömningsanläggningar i Gästhamnsguiden år 2008 är 73 stycken, därutöver 30 stycken." Att i Gästhamnsguiden finna vilka gästhamnar som har respektive inte har sugtömning kräver en hel del bläddrande och läsande. Det finns en länk till Gästhamnsguiden på SXK:s hemsida: www.sxk.se. Sjöfartsverkets internetsidors sökfunktion gav mig inget svar.
Bodil Forss (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Bodil Forss:

I sommar gjorde vi en härlig seglats från Helsingfors till Stockholms skärgård och hem via Åland och Åbolands skärgård. Stockholm har en härligt vacker skärgård, men vi blev besvikna på hur ni vårdar Östersjön. Vi seglade direkt från Hangö till Sandhamn i Stockholms skärgård. Med fyra ombord började septiktanken bli full men vi var inte oroliga för vi tänkte tömma den i Sandhamn. Vi blev dock häpna när vi på frågan var sugtömningspumpen finns fick svaret att det inte finns någon i Sandhamn. Närmaste hamn med septiktanksug är Bullandö sju sjömil bort, så vi beslöt att gå dit nästa morgon. Bullandö är ju imponerande med sina 1400 båtplatser. Septiktanksug fanns, men den var sönder. Samma besvikelse fick vi då vi besökte de två andra gästhamnar med sugtömning i Stockholms skärgård, Waxholm och Norrtälje. De var båda sönder och dessutom besvärliga att angöra. Vi slutade jaga septiktanksug i Stockholm skärgård och seglade över till Mariehamn på Åland. Där hittade vi fungerande septiktanksugar, som är lättillgängliga. I Mariehamn fick vi dock en annan överraskning när vi läste i vår största svenska dagstidning om Sveriges EU ordförandeskap som kommer att ge miljövården i EU mycket, med Sveriges miljömedvetenhet. Vad då miljö-Sverige som inte förstår sig att ens vårda Östersjön! I Finland har vi redan sedan några år följt EUs direktiv om att septiktanken kan tömmas i havet enbart om man är utanför en 12 sjömilsgräns från kusten. Tömningen skall ske via septiktanksugar i hamnarna. Det finns gott om gästhamnar idag i Finland med sugtömning, kolla följande sida under miljökunskap: http://www.hallskargardenren.fi Statistiken ger 118 runt Finlands kust, enbart 14 i Helsingfors. I Stockholms skärgård hittade vi enbart 3, som dessutom inte fungerar. Vi har varit vana i Finland att Sverige är världens samvete i miljöfrågor och vi är ett steg efter, men nu har detta ändrats totalt. Ni bör även få ett fungerande nätverk av septiktanksugar. Och det är inte så ofta man behöver tömma sin septiktank, så det är egentligen inte mycket besvär. Vi hoppas att även ni börjar värna er om er närmiljö, vår gemensamma Östersjö. Vi har ju en så otroligt fin skärgård och jag hoppas verkligen att vi kan med gott samvete ge den i arv till våra barn och barnbarn. Bodil Forss Sjundeå, Finland Funderingar efter en härlig seglats i den svenska och finska skärgården
Magnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Magnus:

Det verkar som den träning som västerlandet under 1900-talet mödosamt tillskansade sig via skolväsendet, i att kunna kritiskt och någorlunda vetenskapligt granska och förstå olika faktasammanhang håller på att förloras. I stället tycks ökande skaror fungera som viljelösa rö för åsiktskampanjmakare, vare sig de marknadsför produkter eller något annat. Båttoalettutsläpp är bara ett exempel av många. Kopparfärgers farlighet är ett annat. Den som lyckas få journalistkåren att trumpeta ut sitt budskap eller har budget som räcker att göra samma sak via betalning lyckas på kort tid få massor av människor att tro att deras påståenden är sanna. Fakta och faktabedömning har ingen plats i sammanhanget. Med toalettutsläppen borde det tveklöst gå att dra paralleller till CO2-utsläppshanteringen, där man har etablerat handel med utsläppsrätter. Detta för att styra investeringarna dit de får den största effekten. Och för Östersjöns gödningssituation är det svårt att finna något område där en investerad krona ger så liten gödningspåverkan som tömningstationer för fritidsbåtar.
Kent (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Kent:

Lyssnade på radion för några dagar sedan och hörde en larmrapport från ett badhus i Jönköping där man uppmätt höga halter av kväve. Kvävet bildade tillsammans med kloret i vattnet en giftig gas som jag tyvärr inte minns namnet på. Enda sättet, enl expertis, att det blir kväve i vattnet beror på att de som badar också kissar i vattnet. Detta är nu inte i barnbassängen utan i den stora simhallen. Därmed är små barn uteslutna så det måste vara stora barn och vuxna som står för kissandet. I fortsättningen av radioprogrammet spånar de båda programledarna i hur vanligt förekommande det kan vara att folk kissar i vattnet. Båda två erkänner att det händer att de kissar i badvattnet när de badar i sjöar och hav. (detta är 2 vuxna kvinnor) Man funderar då på hur vanligt detta också är.... Att vi båtägare inte tömmer våra hålltankar i naturhamnar eller i badvikar är väl självklart, utan tömningen sker på öppet vatten långt från land. Och tur är väl det, för i badviken är det troligen redan ganska mycket kiss i vattnet... om man ska tro på vad man hör. Det får mig att än en gång fundera över om vår tömning av hålltanken egentligen har någon påverkan av betydelse
Kent (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Kent:

Lyssnade på radion för några dagar sedan och hörde en larmrapport från ett badhus i Jönköping där man uppmätt höga halter av kväve. Kvävet bildade tillsammans med kloret i vattnet en giftig gas som jag tyvärr inte minns namnet på. Enda sättet, enl expertis, att det blir kväve i vattnet beror på att de som badar också kissar i vattnet. Detta är nu inte i barnbassängen utan i den stora simhallen. Därmed är små barn uteslutna så det måste vara stora barn och vuxna som står för kissandet. I fortsättningen av radioprogrammet spånar de båda programledarna i hur vanligt förekommande det kan vara att folk kissar i vattnet. Båda två erkänner att det händer att de kissar i badvattnet när de badar i sjöar och hav. (detta är 2 vuxna kvinnor) Man funderar då på hur vanligt detta också är.... Att vi båtägare inte tömmer våra hålltankar i naturhamnar eller i badvikar är väl självklart, utan tömningen sker på öppet vatten långt från land. Och tur är väl det, för i badviken är det troligen redan ganska mycket kiss i vattnet... om man ska tro på vad man hör. Det får mig att än en gång fundera över om vår tömning av hålltanken egentligen har någon påverkan av betydelse
Ernst
Senast inloggad: 2014-04-01 - 11:22

Ernst Blixt, medl. BTN:

På denna adress: http://www.transportstyrelsen.se/Global/Sjofart/Dokument/Fritidsbatar/Rapport_uppdrag_om_utslapp_av_toalettavfall_fran_fritidsbatar_.pdf kan man se Transportsyrelsens: "Rapport angående uppdrag om utsäpp av toalettavfall från fritidsbåt. En utredning på uppdrag från Regeringen av förutsättningarna för införandet av ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar och hur det skall avgränsas. 2009-12-01"
Ernst
Senast inloggad: 2014-04-01 - 11:22

Ernst Blixt, medl. BTN:

Förutom rapporten i inlägget ovan om 132 sidor så finns här adresser till två kortvarianter av rapporten omfattande 7 respektive 21 sidor. Och därunder en adress till rapportens bilagor om 213 sidor. 7 sidor: http://www.transportstyrelsen.se/Global/Sjofart/Dokument/Fritidsbatar/Kort_sammanfattning_regeringsuppdrag_toalettavfall.pdf 21 sidor: http://www.transportstyrelsen.se/Global/Sjofart/Dokument/Fritidsbatar/Presentation_av_toalettuppdraget_vid_batmiljoradet_091203.pdf 21 sidor 213 sidor http://www.transportstyrelsen.se/Global/Sjofart/Dokument/Fritidsbatar/Regeringsuppdrag_toalettavfall_bilagor_.pdf
Conny Nordström
Senast inloggad: 2014-06-18 - 22:16

Conny Nordström:

Nytt år och snart planering för modifikationer innan sjösättning. Efter att ha läst igenom alla inlägg i debatten, så tar man ju sig för pannan. Många kommer dragandes med statistik andra med känslor, men få med begriplig fakta, och knappast någon med en riktig lösning som kan funka. Jag har själv en båt med holding tank, men från 1974, så enligt förbudsförslaget, så lär jag vara undantagen(fritidsbåtar byggda före år 2000), att behöva bygga om för sugtömning(?). Dock vill jag bidraga med ett ide' förslag. För 15 år sedan var jag i Florida och där höll man på för fullt med toatömnings anläggningar. På flyget hem läste jag i Yachting World(tror jag) om hur man hade STORA problem med smittspridning runt dessa anordningar, och man hade en lösning genom att i stället installera ett mini-reningsverk i båtarna. Då vi(Sverige/Transportstyrelsen) nu tycks genom förbud och påbud vara på väg att hoppa i denna "smittspridningstunna" så har jag har googlat och frågat på båtmässorna runt denna möjlighet. Dock har jag inte funnit en tillräckligt liten anordning, som skulle kunna klämmas in i en säg 32-42 fotare. Reningskammarna jag funnit ligger minst runt 1 meter långa och 60 cm breda/höga, tar alltså orimligt med plats. Vore tacksam om någon kunnig kunde forska i om det går att bygga en reningskammare som skulle kunna integreras under toastolen av standard storlek. Om jag minns rätt så var dessa "Florida" enheter inte större än runt B30xD30xH20 cm, och där reningsprocessen drevs med 12Volt. Anordningen hade en fekalkvarn, någon form av kolfilter och efter 3 steg kunde renat vatten släppas ut från toan/tanken. Det MÅSTE gå efter som det redan fanns för 15 år sedan i USA, eller. Priset borde inte vara oöverkommligt, kanske inte mer än var en sjökortsplotter/dator eller liten radar kostar. Med en sådan anläggning i båten kan man ju fortsätta att fritt segla omkring hela säsongen, utan att jo-jo'a in till de få tömningsställen som nu funkar. Som pensionär har man ju inte lust att segla omvägar eller jo-jo'a var tredje/fjärde dag, från färdvägen, utan stanna ute som det passar, åtminstone några veckor i taget innan det är dags att bunkra. Tyvärr kan jag inte närvara på Tekniska mötet den 8/2 på Nacka Strand, men hoppas att frågan kan debatteras där. Ser fram emot någon form av "feedback", på denna ide. Med seglarhälsning Conny
Sambal (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Sambal:

Transportstyrelsens utredning har stora brister. Behovet av tvingande toatömning bygger på tre grundpelare, varav alla är falska. 1. Algblomningen påverkas av fritidsbåtarnas toautsläpp nära kusterna där vattenmängd och omsättning är låg. 2. Majoriteten av övernattningsbara fritidsbåtar byggda på 60-, 70- och 80-talet är inte försedda med toatank (sid 48). 3. Fritidsbåtarna släpper ut sitt avfall i badvikar. 1. Alla vet att algblomningen aldrig startar nära kusten utan ute till havs. Efter etableringen driver den av vindarna ibland in till kusten. Orsaken till algblomningen är snarare bristen på torsk som ger upphov till större mängd skarpsill och spigg som i sin tur äter upp de små kräftdjur och snäckor som annars betar ner de gröna växtalgerna. Detta har rapporterats i svenska medier under tredje veckan i januari 2010. Källan är den vetenskapliga tidskriften "Ecology Applications" och gäller algernas utbredning på nio olika platser i landet. 2. Påståendet förutsätter att vi båtägare inte vidareutrustar våra båtar alls efter att de byggdes! Jag har intervjuat en butikschef för en av de många båttillbehörsaffärerna i Stockholmsområdet. Han uppger att de säljer omkring 600 lösa septitankar per år till båtägare. Om vi säger att det finns ytterligare 5 butiker med samma försäljning så blir det 3 000 septitankar per år. Under en tioårsperiod blir det 30 000! Sanningen är förmodligen att majoriteten av båtar med fast toalett också har en septitank. 3. Utredningen förutsätter helt enkelt att de båtar som har toalett och saknar tank släpper ut sitt avfall där de är förtöjda, t ex i badvikar. Ett horribelt påstående som endast visar att utredarna aldrig själva har använt en fritidsbåt i skärgården! Fråga vem som helst: När såg man senast bajskorvar och toalettpapper flyta omkring i vattnet i fritidshamnen? Aldrig! Sammanfattning: Vilka andra uppgifter och påståenden i rapporten är lika dåligt underbyggda? Om man tar bort dessa tre påståenden ur rapporten - hur angeläget är det då att just fritidsbåtarnas toautsläpp i Östersjön måste begränsas?