Hoppa till huvudinnehåll
classe
Senast inloggad: 2020-08-14 - 19:31
Åska o stålbåt

Claes Berglund:

Är man mer skyddad mot åskan i en stålbåt än i en plastbåt?

Roger Ryberg (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Roger Ryberg:

Visst, risken att du skall få ström genom dig är mindre om du är nere i båten och inte håller i några metalldelar. Men det är väl inte det som brukar vara problemet, för sannolikheten att åskan slår ner i riggen och eldar upp all din elektronik är den samma (eller egentligen lite, lite större).
STURE (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

STURE:

Hela ståbåten är en farradays bur - ungefär som en bil med gummidäck - Det är därför man i en plast eller träbåt ska lägga en extra GPS i ugnen vid åsknedslag - då klarar den sig. Ström kan komma in genom VHF-antennen och förstöra VHF-en. - Men övrig elektronik måste väll vara skyddad ? - Den är ju i buren?
edvin04
Senast inloggad: 2020-12-12 - 16:14

Rolf.A:

Har tittat i mina gammla fysikböcker, visst måste det vara så Sture, att inga elektriska kraftfält kan komma innan för stålburen. Funderar dock på vad som händer med elektronerna som rusar genom VHF kabeln vid ett åsknedslag, dessa borde väll inte heller komma igenom ?. Kul om någon vet mer i frågan.
Roger Ryberg (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Roger Ryberg:

Den berömda buren hjälper inte mot de strömmar som kommer farande från antennen eller andra givare som sitter utanför skrovet. Därav mitt svar.
Stefan (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Stefan:

Hej. Jag har en stål motorbåt. Endast själva taket på styrhytten är av plast, takkanterna runt hytten och förstärkningar med 50 cm mellanrum som är under plasten ät av stål. Hur går det då med "buren"? En fråga till. Skulle det hjälpa VHF:en om jag hade en grov åskledare som skulle sträcka sej upp över VHF antennen? Vad tycker ni?
Björn J. (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Björn J.:

Det bästa sättet att skydda VHF-radion (och andra radioapparater eller GPS´er) är väl att skruva ur antennkabeln ur apparaten och istället ansluta den till en kontakt som står i förbindelse med skrovet, så att den är jordad. Möjligen kan man lägga kabeln någonstans oansluten. Vid direkträff av blixten blir väl antennen och kabeln förstörd, man apparaten har man ju klarat. En kabelbrand kanske kan uppkomma, men en sådan kanske är lindrig i sammanhanget av skador som ändå måste uppstå vid en direktträff..? Var man däremet skyddar sig emot är alla mindre strömmar som förekommer i åskväder, det sker ju också en annan typ av enegiurladdning som letar sig ned i antenner och liknande och som kan förstöra elektronik utan att ett direkt nedslag sker. En åskledare som sticker upp ovanför antennen funkar väl antagligen, men troligtvis försämrar den antennens funktion också. Själv har jag alla antenner på en båge ovanför dog-house, det ger ju betydligt sämre räckvidd, men vid åskväder är det lätt att fälla antennerna.
Sture (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Sture:

Faradays bur http://fy.chalmers.se/~curtn/fyl220/elektriskladdnht02.html Faradays bur: Här kan man visa att laddningarna samlas på utsidan av buren genom att trådar hängs genom burgallret. Vid uppladdning kommer den del av tråden som hänger på utsidan att ställa sig rakt ut från buren medan delen på insidan är helt opåverkad. Om, mot förmodan, blixten skulle slå ner i din bil medan du sitter i den betyder det att den blir elektriskt uppladdad och får ett överskott av elektroner. Eftersom elektronerna är av samma laddning och därmed repellerar varandra kommer de att vandra runt bilen på utsidan för att vara så långt ifrån varandra som möjligt. Därmed sitter du säker inuti bilen eftersom endast karossens utsida kommer att vara elektriskt uppladdad. Det krävs inte en heltäckande kaross för att detta ska fungera, utan en bur av ledande material räcker. Har du tillgång till en stor bur kan du undersöka vad som händer då du sitter i den samtidigt som den laddas upp med hjälp av en bandgenerator. Trådarna på burens utsida kommer att ställa sig rakt ut medan du (och ditt hår) sitter oberörda på insidan. http://gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=481&a=84437 Den första är, att det faktiskt kan uppstå överspänningar i elledningarna av en blixt som inte slår ned. Den andra är att sådana överspänningar som lampor och spisar, strykjärn och dammsugare tål kan bli alldeles för mycket för datorer. Anledningen till det är miniatyriseringen i kretsarna i datorer och andra elektroniska apparater. Tio volt för mycket i en grov kabel är inget som den skadas av, men tio volt över konstruktionsspänningen i en elektronisk krets, där ledarens storlek mäts i tusendels millimeter, kan betyda slutet för ledningsbanan, för kretsen, för kortet och för hela maskinen. Men varifrån kommer överspänningen, om blixten inte slår ned? Jo, faktiskt från blixten då också. Alla elektriska ledare omges av magnetfält, när det flyter ström i dem. Omvänt uppstår det ström i slutna elektriska kretsar som utsätts för magnetfält som rör sig eller ändrar styrka. Blixtar är ledare, låt vara kortvariga. Blixtströmmar kan uppgå till 10 000-tals eller till och med 100 000-tals ampère. Magnetfälten blir kraftiga och ändrar sig snabbt. I el- och telefonledningar som utsätts för sådana fält induceras, som facktermen lyder, spänningar över de normala. Först i modem eller datorer kan de nå jord och på sin väg genom de känsliga kretsarna ställer de till skada. . Etter demonstrasjonen av Faradays bur, kom det forslag fra en av elevene at vi skulle legge en mobiltelefon i buret og forsøke å ringe til den. Åpningen var for liten, så jeg begynte å se etter evt. netting eller tilsvarende. Jeg fant fort aluminiumsfolie som vi pakket mobilen inn i, og prøvde å ringe fra en annen telefon. Svaret var at mottakeren var slått av eller befant seg i et område uten dekning. Denne meldingen er noe elevene kjenner godt til. Vi pakket ut mobilen igjen og da fungerte den igjen. En måtte selvsagt si noe om elektrisk felt og elektromagnetisk stråling. En kunne, om en hadde tilgjengelig, gå videre med mygg-netting av metall, kanin-netting og hønse-netting osv. for å finne ut hvor grov nettinge man kunne bruke for å stenge ute strålingen. En blixt är en kortvarig elektrisk urladdning, och om en blixt träffar en bil, löper strömmen på bilens utsida utan att skada passagerarna. Det är inte så avgörande om en Faradays bur är helt perfekt. Därför kommer även en bil som har till exempel en sollucka att utgöra ett gott skydd, dock inte lika bra som en bil utan lucka. Telefonstationer och andra byggnader med elektronik skyddas i ökande omfattning mot åskskador genom att man bygger ett nät av metall runt dem. Träffar blixten byggnaden, fungerar den som en Faradays bur, och strömmen från blixten leds runt den känsliga elektroniken. Även om en bils däck isolerar bra, är det inte de som skyddar, om bilen träffas av en blixt. Spänningsskillnaden mellan bil och jord blir så stor att strömmen likväl kan gå genom däcken, och det finns exempel på att däck därigenom blivit så varma att de förstörts. I regel 'hoppar' strömmen från blixten emellertid ned i jorden på det ställe där karossen är närmast jordytan. Skärmade kablar som brukas i elektroniken utnyttjar detta principen; elektriske fält spärras ute från signalledarna. Koaksialkablar arbetar efter den prinsipen som icke har med burvirkningen å gjøre, men får den med på köpet. http://members.fortunecity.se/beckberg/ASKSKYDDINDEX.htm Intressanta frågor som kan ställas i detta sammanhang är hurvida bensintankar och elektronik klarar detta?? Undersökningar i åtminstone flygplanssammanhang visar att själva planet står pall för ett blixtnedslag, men elektroniken gör det inte. Och känsliga elektroniska utrustningar i flygplan finns det gått om. Dom gör många försök med att fejka blixtnedslag i flygplan för att se hur planet hanterar detta. I ett av tv-programmen som gick för inte så väldigt länge sedan visade det sig att tanken på planet exploderade. Dom sa då att tanken måste vara konstruerad på ett speciellt sätt, som jag tyvärr inte hann med att uppsnappa. Som synes så finns det olika uppfattningar om vad som händer i en Faradays bur – finns det fler?