Hoppa till huvudinnehåll
admin
Senast inloggad: 2024-03-28 - 12:53
Fritt hängande roder

Filip.Schiött:

Hej Har idag läst nya numret av på kryss, i det kan man bl.a. läsa att , har man en båt med fritt hängande roder ska man inte ge sig ut utanför den yttre fyren, som det står beskrivet på sidan 61. Jag har en Beneteau oceanis 390 av 1989 års modell och har tänkt mig att segla jorden runt med början sommaren 2013, denna båt är inte utrustad med stöd för den nedre ändan av rodret. Vet Ni eller kan Ni ta reda på om roderaxel och hjärtstock är dimensionerat så att vi kan ge oss iväg på vår drömresa. Jag vet ju att denna båttyp har krossat atlanten massvis med gånger Vet ni om det finns ett register för segelbåtar som är certifierade för oceansegling Med vänliga hälsningar 775761

Bifogade filer
stefan.kindeborg
Senast inloggad: 2018-04-10 - 14:59

Stefan K:

Hej, vilket nummer av På Kryss står detta i? Seglarhälsningar Stefan K
goran
Senast inloggad: 2023-12-14 - 15:56

Göran:

Stefan, nr. 3 kom häromdagen. Du måste se noga på detta. Vet inte om 89-års modell är CE-märkt men du kan få hjälp att dimentionera genom att jämföra med senare årsmodeller. Du kan aldrig få en fullödig garanti att din båt klarar alla väder på alla världshav. Försäkringsbolagen kommer inte heller att ge dig dessa garantier, du måste själv komma fram till att din båt motsvarar dina högt ställda krav. Kan dock hålla med dig om att herr Sjöbergs kommentarer är något märkliga, har han inte sett vilka flytetyg som rundat globen under senare år. Det var åtskilliga årtionden sedan som Lunkentuss-stuket gjorde sig gällande på haven. Titta på senaste VOR-båtarna. Inte så mycket långköl där inte, tror iofs inte att du kommer att överskrida deras 500+ sjömil/dygn som naturligtvis ställer enorma krav på hållfasthet. Hälsningar Göran
tlundg
Senast inloggad: 2024-03-03 - 20:43

Thomas Lundgren:

Hej Filip, Oavsett båt och roderkonstruktion så tycker jag att man skall se över denna del av båten väldigt noga innan man ger sig av på en längre segling med risk för riktigt hårt väder. Och hittar man lösningar i konstruktionen som får en att undra om det verkligen håller så skall man för att sova gott rätta till dessa. Det är bättre att fixa så vitala saker i lugn och ro i Sverige innan avfärd än försöka akutfixa dem under pågående storm på Atlanten. Nu har jag ingen aning om hur roderkonstruktionen på er båt ser ut (mer än att det är ett frihängande roder) så ta allt jag skriver med en stora nypa salt. Men på ett frihängande roder så tycker jag det är viktigt att hjärtstocken är kraftig. Alltså inget klent rör i aluminium utan något riktigt kraftigt i rostfritt stål och gärna någon specialvariant som är stark, seg och rostfri. Ett rör är väl i princip lika starkt som en massiv hjärtstock men lättare och billigare. På min förra båt (Wasa 420) satt det dock en massiv hjärtstock med en diameter på 60 mm - det kändes tryggt. Hjärtstocken måste sedan sitta väl fast i båten. Den måste ha två lager. Ett övre och ett undre. Dessa skall sitta så långt ifrån varandra som möjligt för att ge bäst styrka. Lagren bör vara av god kvalitet. Därimellan bör hjärtstocken gå i ett rör eller liknande som är mycket kraftigt och ännu kraftigare fastsatt i skrovet. En X-konstruktion där hjärtstocken går i ett rör mitt i X:et tycker jag känns tryggt. Är "benen" i X:et sedan runt 30-40 mm tjocka och mellan 60 och 100 cm höga och går hela vägen ifrån hjärtstocken och ut till akterspegeln, vardera skrovsida och ett skott för om hjärtstocken så sover jag gott. Sen är det viktigt att själva rodret sitter fast ordentligt på hjärtstocken. Det är svårt att kontrollera men det blir ju inte bra om plasten bryts loss ifrån hjärtstocken om det utsätts för stora laster i sidled. Bli nu inte skrämd av detta. De allra flesta båtar har idag starka roderkonstruktioner. Men lägg lite tid på att kontrollera och undersök ändå. Bra nattsömn gör att seglingen blir lyckad! Mvh. / Thomas.
stefan.kindeborg
Senast inloggad: 2018-04-10 - 14:59

Stefan K:

Filip, nu har också jag fått nya På Kryss. Det står också att man "...inte ge sig ut utanför den yttre såvida hjärtstocken inte är rätt dimensionerad". Självklart är det så. Tilläggas till några av kommentarerna ovan är också att det viktigt att en massiv (rör är inte lämpligt alls och många båtägare/varv har bittert erfarit detta t.ex. Contrastbåtar) hjärtstock har lagringar som kan röra sig "fritt" så att hjärtstocken kan böja sig i en jämn båge vid belastning. Annars så blir det en given "brottpunkt" på hjärtstocken vid skrovlinjen. Det finns många typer av bra lager där hjärtstocken kan röra sig "fritt". JP3 heter en typ som bl.a. Dehler använder. Titta på; http://www.jp3steering.com/index.php/products/bearings/type1 Det handlar alltså om att både konstruera, dimensionera och att också bygga rätt. Stefan Kindeborg ordf. BTN
Magnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-03-28 - 20:39

Magnus:

I tillägg till vad som sagts ovan bör man beakta att en båt som utrustas och lastas för världsomsegling oftast blir betydligt tyngre än standardbåten. Den kommer dessutom att vistas långa sammanhängande perioder på öppen ocean. Den ökade vikten leder till att krafterna på både köl och roder på grund av skrovets rörelser i sjön blir större än vad som annars är fallet. Detta gör att marginalen mot utmattningsbrott ökar. Och de längre perioderna på öppen ocean bidrager också i detta. Därför är det ingen orimlig tanke att se över och eventuellt förstärka infästningar av köl och roder på en båt man preparerar för jordenruntsegling, i synnerhet om det finns minsta anledning att bedöma att den aktuella båtens dimensionering av dessa detaljer förefaller vara klenare än andra jämförbara båtars.
Magnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-03-28 - 20:39

Magnus:

"Detta gör att marginalen mot utmattningsbrott ökar." skall vara: "Detta gör att marginalen mot utmattningsbrott minskar."