Hoppa till huvudinnehåll
admin
Senast inloggad: 2022-07-06 - 16:17
Stormfock & rulle svår kombination

Johan Strömbäck:

Idag har nästan alla båtar rulle och det segel som sitter där tar man inte ner och viker och stoppar i säcken om det ökar från 14 m/s till 18. Hur får seglarna av idag upp sin stormfock i hårt väder, om man inte har så pass stor båt och sådan rigg att kutterstag är en lämplig lösning. Många båtar, särskilt med 9/10 rigg är inte lämpade för denna lösning.

Tomas (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Tomas:

Bekymrar mig också. Rullsegelmakaren säger att en aningen utrullad modern genua eller fock duger som stormsegel under en kortare tid. Förmodligen menar de 5-6 timmar eller så, tillräckligt för att nå skydd/hamn om man seglar i närheten därav. Men det räcker ju inte på Nordsjön eller större vatten. En sån triangel sitter ju också lite för långt fram egentligen. Rullsegelmakaren säger också att det går nog sätta inre kutterstag på en 9/10-del -- om man räknar lite på det -- och kompletterar med backstag på rätt sätt. Men stökigt blir det. Samma problem har man ju med ett revat storsegel, det håller väl inte heller så länge utan bör ersättas med en stormstor. Och det tror jag är nästan lika svårt att skifta i storm som försegel. Så vad gör man ? Skaffar en båt som duger ? Bjelke-Shapiro har ju seglat med rullsegel i de flesta väder och verkar nöjda med det. Men så har de ju en båt och rigg som förmodligen är mycket väl konstruerad. Med bra arbetsyta Byter ut rullseglen mot traditionella utbytbara segel ? På en långfärd är det nog inte så dum ide. Rullarna har ju ett visst rykte att krångla när det piper i. Förr hävdade ju många att gaffelriggen var bäst i storm -- ingen hög mast och inre kutterstag funkade fint, gaffeln och bommen surrades när man satte en liten stormstor. Och långkölat skulle det ju också vara ... Seglar inte ut så långt på havet ? Det gäller väl de flesta av oss -- man anpassar sig till vad man tror man klarar. Min egen 9/10-delsrigg tycks fungera rätt bra utan försegel, med bara (revad) stor -- men långsammare går det. Och den tunga genuarullen ökar nog påfrestningarna. Stoppar huvet i vattnet (sanden) och hoppas att det aldrig händer ? Jag misstänker att de flesta inte ens har några stormsegel.
Pär (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Pär:

Hej titta under nyheter stormfock http://www.syversens.se/
vagabond
Senast inloggad: 2015-04-09 - 17:08

Bengt:

Syversens lösning på stormfock för rulle finns sedan gammalt bl.a. i Storbritannien och är både uppskattad och beprövad. Så nu slipper jag åka dit för att köpa en.
/// Patrik (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

/// Patrik:

Lundh Sails har en liknande lösning som UK Syversen, men med skillnaden att den ligger fördigpackad i ett väska redo att hissas runt den inrullade focken/genuan. Högt & fort /// Patrik
Kjell (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Kjell:

Diskuterade detta problem med segelmakaren när jag köpte rulle + genua och fick följande: Rullgenuan kan revas tiil "stormstorlek" för att komma i hamn / lä men räkna inte med att kunna gå högt mot vinden. Om man förväntar sig hårt väder medan man är i hamn /lä kan man byta genuan genom att ta ned den och hissa en stormfock i skenan m h a särskilda ryttare som passar i skenan. Vad man gör vid en segling över Nordsjön sa han inte. Att hissa ett stormsegel på ett kutterstag verkar vara en idé att pröva. Det gäller att hitta en bra lösning för alltför mycket pillerjobb på fördäck i hårt väder bör undvikas.
Curt Norstedt (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Curt Norstedt:

Både Thomas och Kjell har fått samma viktiga information från sin segelmakare: Rullgenuan revad till stormsegel klarar sig bara en kortare tid i hårt väder, kanske 5-6 timmar så att man hinner i hamn. Vad som kan hända beskrevs i en artikel i den tyska tidskriften Yacht, Heft 11 i år. Författaren är ensam på väg från Hel i Polen till Klapeida i Litauen när han överraskas av överfallsväder med mycket höga vindstyrkor. Han tar ned storen och fortsätter under genuan men när han tidigt på morgonen finner det nödvändigt att rulla in denna helt händer det: "...ich beschloss das Vorsegel ganz zu einrollen und die Stormfock zu setzen. Doch kaum habe ich an der Reffleine zu ziehen, knallt es,und Teile der Furlex-Anlage flogen in alle Richtungen davon. Sofort war das Segel auf seine volle Grösse wieder ausgerollt. Ich warfe die Schot und das Fall los, in der Hoffnung, dass ich das Segel aus der Nut vom Vorstagsprofil ziehen und bergen konnte. Am Strecktau eingepickt, kletterte ich nach vorn. Doch war es zu spät, der Keder war bis auf halbe Höhe ausgerissen. Wild schlagend zerrte das Segel mit solcher Gewalt am Vorstag, dass ich einen Bruch fürchterte. Ich hatte keine andere Wahl, als ich auch den Halsbeschlag zu lösen, um den Druck aus dem Segel zu nehmen. Mit der Folge, dass der Rest des Keders auch noch ausriss und das Tuch knatternd begann, sich um Backbordoberwant zu wickeln. Entsetzten erfüllte mich. Ich eilte zur Pinne und schlug einen anderern Kurs ein, damit das Vorsegel frei fliegen konnte. Dessen Kopfbeschlag rutschte dadurch aber am Vorstag langsam nach oben und hing nach wenigen Minuten im Masttopp fest. Jetzt konnte ich das Ruder nicht mehr verlassen. Einerseits musste ich aufpassen, dass sich das Segel nicht um Mast wickelte, anderseits durfte das Boot nicht querschlagen..." Om segelmakarna känner till att deras rullförsegel bara tål hård belastning under en kort tid borde information om detta för säkerheten viktiga förhållande spridas.
Sambal (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Sambal:

Synd att du inte har översatt texten. Jag kan bara tro att jag kanske förstår det mest väsentliga. I så fall är det inte segelmakaren som ska informera om hur länge deras rullsegel håller i hårt väder. Utan tillverkaren av rullanordningen, i det här fallet Furlex/Seldén! Ändå är min bild av det som beskrivs i texten att Furlexrullen antingen var underdimensionerad. Eller för dåligt smord. Eller att han försökte rulla in seglet utan att först lossa skotet helt. Eller, möjligen, att han började rulla in det sista av seglet för sent, så att trycket i seglet blev för stort även om skotet var helt lossat. När rullen väl var kraschad kan konsekvenserna bli som beskrivs. Seglet går inte att rulla in eller få ner. Eller slits helt eller delvis loss ur likrännan. I båda fallen kan det i sin tur orsaka en svår situation i hårt väder. Men grundorsaken är fortfarande inte fel på seglet. En liknande situation hade kunnat uppstå med endast en förstagsprofil, utan rulle.
CN (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

CN:

Så här kan texten översättas med reservation för att det finns något enstaka fackuttryck för detaljer på rullfockar som jag inte kan vare sig på svenska eller tyska: "...jag beslöt mig för att rulla in förseglet helt och sätta stormfocken. Men knappt hade jag börjat dra i revlinan förrän det small till - delar av Furlex-anordningen flög åt alla håll. Genast rullades seglet ut på nytt i hela sin storlek. Jag kastade loss skot och fall i förhoppning om att jag skulle kunna dra ned seglet ur noten på förstagsprofilen och bärga det. Inhakad i säkerhetslinan klättrade jag fram till fören. Emellertid var det redan för sent. Rännan (Keder?) hade redan rivits upp till halva sin höjd. Vilt slående ryckte seglet med sådan våldsam kraft i förstaget att jag fruktade att detta skulle slitas av. Jag hade inget annat val än att också lossa halsbeslaget för att ta trycket ur seglet. Med den påföljden att resten av rännan (Keder?) också slets upp och att duken smattrande började sno sig om babords övervant. Jag fylldes av förtvivlan. Jag skyndade mig tillbaka till rorkulten och ändrade kursen så att seglet kunde flyga fritt. Toppbeslaget gled emellertid nu långsamt uppåt på förstaget och hängde efter några minuter fast i masttoppen. Nu kunde jag inte lämna rodret. Å ena sidan måste jag undvika att seglet inte vecklade sig runt masten, å andra sidan fick båten inte kastas tvärs..." Har segelmakaren sålt seglet med rullrevanordning är han nog ansvarig för att båda delarna fungerar.
Tomas (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Tomas:

Vi har råkat ut för inrullningsproblem vid två tillfällen. Seldens Furlex 300 nyare modellen, blåste kanske 10 m/s men ingen kuling och absolut ingen storm. Bägge gångerna trasslade sig draglinan inne i rullen. Första gången berodde det kanske på att låsklossen/beslaget under rullen inte var åtdragen ordentligt. Den låses ju med en centrumskruv så att plastklossen ligger an mot den runda stålcylindern -- och hindrar ytterhöljet med linledaren att vrida sig. Hur det gick till vet vi inte, men linan var ett enda trassel runt trumman. Ankra i lä och reda ut fågelboet. Andra gången hade linans yttersta, "sista varv" runt trumman lyckats tränga sig in mellan några av de andra "varven" och kommit i beknip. Med rejält våld, dvs kraftigt ryck i linan fick vi loss den. Efteråt har jag insett att vi lika gärna kunde ha dragit fast linan ännu mer, fått in den mellan ännu fler varv på trumman. Men varför kom den i beknip ? Frågan är hur hårt man vågar dra åt den där låsklossen under trumman ? Den är ju i plast medan skruven är stål. Likaså borde det vara svårt att få en slät plastkloss att verkligen låsa ordentligt mot den blanka stålcylindern. Borde där ha varit några slags splines istället ? Om det nu är så att trasslen berodde på dåligt dragen låskloss ? Det kanske finns fler orsaker till trassel ? Men våran rulle är inte underdimensionerad, snarare tvärtom enl segelmakaren. Och välsmord var den också. Och jag tror inte vi slarvade med skoten. (På andra båtar har jag tidigare varit med om hur man inte bör göra -- dvs det var jag själv som bar mig klantigt åt. Man lär sig i bästa fall av sina misstag.) I varje fall -- använda en rullfock som stormfock skulle jag inte gärna vilja göra. Till och med att segla med rullfocken "revad" dvs bara något inrullad gör jag med viss tvekan även om det har gått bra de allra flesta gångerna. Det verkar bättre att reva storen (knytrev alltså) och behålla full fock/genua så länge det går. Men det här gäller måttliga vindstyrkor, upp till kuling eller så. Blåser det mer, nja ... Ang informationsplikten, Selden med flera eller segelmakaren, så är det nog den man köper rullsystemet av, den som man betalar till, som har informationsplikten.
Sambal (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Sambal:

Om draglinan kommer i beknip mellan tidigare varv på rullen beror det med största säkerhet på att du har rullat ut seglet utan att samtidigt bromsa draglinan. Antarktis-seglaren Shapiro beskrev detta mycket tydligt i en artikel nyligen. De innersta varven på rullen måste tajtas åt - annars uppstår den situation du beskrev i ditt andra exempel. Varför det trasslade sig första gången förstår jag inte, eftersom jag själv bara har en 100S till min halvtonnare. Där fungerar plasthöljet bara som en linledare. Jag kan inte tänka mig att den skulle trassla hela linan om den satt för löst fast på resten av ystemet? Kanske har 300-modellen en annan konstruktion?
/// Patrik (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

/// Patrik:

"Keder" är garanterat liklinan i förliket, som går in i rännan i rullprofilen. Det låter som om segelmakaren tagit en för tunn liklina och då har den rappat ur profilen och sedan började de problemen som beskrivs. Själv seglar jag till 95% med en självslående fock som enda försegel tillsammans med en Furlex 200S och i samband med att jag beställde en ny fock i somras diskuterade jag ganska mycket med min segelmakare om att kunna rulla in den ca en 0.5 meter vid enstaka tillfällen. Det innebär att jag går från 22.5 m2 till ca 16.5 m2 på focken och det funkade mycket bra med min gamla fock och troligen ännu bättre med den nya. Materialet i focken är spectra och kolfiber. Blir det ännu mer busväder så rullar jag in hela focken. Vi seglar inte runt jorden eller över Nordsjön utan håller oss í Skagerack, Kattegatt, Sundet/Bälten och SV Östersjön och har sällan mer än 30 Nm till närmsta land om man måste planera om vid extra busigt busväder och segla med vinden. I vårt fall funkar vår lösning mycket eller tillräckligt bra. Högt & fort /// Patrik
Bifogade filer
CN (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

CN:

Hej, Patrik har rätt om översättningen av "Keder". På näter har jag fått fram att det är ett gammalt sömnadsbegrepp som på svenska heter "passpoal" och betecknar ett färgat snöre insytt i kanter eller sömmar på uniformer. Däremot började ju inte problemen med att liklinan drogs ur profilen utan med att själva rullmekanismen sprang i bitar och att seglet vecklades ut i sin fulla storlek i stormen. Jag tycker det skulle vara intressant om Tomas, som tycks vara ingenjör, eller andra utvecklade vad systemet i sin helhet kan förväntas tåla och var de svaga punkterna finns. CN (Också chalmersingenjör men i kemi)
Kjell (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Kjell:

Jag har något svårt att förstå vad som egentligen hände den tyske seglaren. Bitar flög åt alla håll? Gissningsvis var det förbindningen mellan profil och rulle som bröts sönder, möjligen att hela rullen brast. Därmed blir det inte möjligt att rulla in seglet. Möjligen låser sig profilen och kan inte vrida sig kring förstaget. Men varför brister rullen? När man ska reva (rulla in) seglet måste man lossa skotet så att seglet får blåsa ut för att minska kraften på rullen. Hade han inte lossat på skotet så blir kraften på revlinan (och därmed på rullen) snabbt stor. Men varför skulle seglet som följd av den trasiga rullen börja rappa ur likrännan? Var det för det rullade ut sig (var det redan inrullat till del?) så fort och det blev en snärt? Eller var seglet skotat så att det fylldes när det rullades ut? Att seglet inte går att få ned om det rappat ur är självklart men i nästa läge fortsätter urrappningen. Frågan är vad som hände med haken för halshornet vid rullen. Kan den glida upp utefter profilen i detta läge eller än den helt lös? Är seglet nu bara fäst i svirveln, skot och i ett eventuellt trasigt halshorn och fritt från likrännan. Men nu kommer en utsaga: "Toppbeslaget (svirveln?) glider nu upp efter förstaget". Men då måste ju seglet ha varit nere åtminstone till en del (Fallet var ju lossat). Är seglet nu bara fäst i svirveln och skotet? Min undran är om skotet var lossat när inrullningen påbörjades. Om segelt får blåsa ut är det ganska lätt att rulla in även om det blåser. Den andra frågan är om urrappningen hade börjat redan innan pga hårt tryck i seglet. Detta är iofs allvarligt nog. Det är viktigt att vi analyserar denna typ av incidenter noga för att föstå vad som händer och undvika att vi själva blir drabbade. Vi måste även kunna skilja på material- och konstruktionsfel och handhavandefel. Även bra material har gränser och som kan överskridas vid felaktig användning. (Jag säljer inte Furlex)
Tomas (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Tomas:

Sambal -- misstänker att du har rätt. Vid andra tillfället kanske rullen fick snurra, pendla, fram och åter så mycket att en för lös draglina till slut bildade fågelbo. Men varken då eller nu vet vi varför det hände. 100- och 300-modellerna är i princip likadana när det gäller ytterhöljets funktion, men konstruktion och material i övrigt skiljer sig åt en hel del. CN -- nää -- trots chalmersadressen är jag varken ingenjör eller tekniker, sorry. Fast lite såna kunskapsfragment har man ju blivit smittad med här. Att förliket på en rullgenua börjar krypa ur förstagsprofilen har jag varit med om på andra båtar än min egen. Men då har både profilerna och seglen varit några år gamla -- kanske något att se upp med efter en tid. Man kan nog lätt gardera sig med ett litet hål i seglet och några varv med en tunn lina runt profilen och liket. Likaså har jag tyvärr självt skörat någon annans stora rullgenua just genom att släppa ut skotet (för mycket) i hård vind -- för att lättare kunna rulla in det. Ett bra sätt är nog att först falla av rejält -- och lätta på genuaskotet -- så genuan får lä av storseglet -- och därefter börja rulla in. Om nu rullen dock slutar fungera, vägrar att låta sig rullas och fallet har fastnat -- vad gör man ? Kan man med hjälp av ett skot så att säga linda seglet baklänges runt profilen ? Låter besvärligt för många varv är det. Eller finns det nån kniv/sax som man kan hissa upp längs förstagsprofilen med hjälp av fockfall nr 2 eller spinnackerfallet och skära bort katastrofen ? I vilket fall ska man nog akta sig noga för att lossa halshornet. Tvärtom bör man nog säkra hornet och den schackeln extra noga. För seglet blåser väldigt lätt uppåt (ev rappar ur profilen) och sen är det verkligen svårt att få kontroll på det igen. Dvs det som hände vår tyske kollega. Och sitter seglet fast halvägs upp och en del av profilen är tom skulle jag tro att själva profilen är betydligt svagare än när det sitter ett replik i den. Då kan man nog vrida sönder profilen.
CN (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

CN:

Hej, Tack Tomas för redovisningen av dina erfarenheter. I ett par av de andra inläggen har det anförts att det klarar sig om man är nära kusten. Det är nu inte så säkert - det kan bli nödvändigt att slå sig fri från en läkust eller ett grundområde. Så var det för artikelns tyske ensamseglare. I den hårda NW-liga stormen, som kom plötsligt och varade ett par dygn, var han hela tiden relativt nära kusten, men där fanns inga hamnar som han kunde anlöpa i detta väder. Att han klarade sig berodde förmodligen på att motorn fungerade - han lyckades till och med fylla på bränsle från sina reservdunkar ( vilket jag själv inte skulle ha lyckats med under de förhållanden som rådde). Det torde stå klart att även nära kusten kan situationen på flera sätt bli besvärande i hård vind om genuan havererar i utrullat läge och därmed inte kan bärgas. Det skulle vara av värde att få veta vad segelmakaren avsåg när han berättade för Tomas att rullgenuan bara skulle klara sig en kortare tid i hårt väder. Skulle seglet blåsa sönder eller skulle rullmekanismen gå haverera? För en tid sedan skildrade en svensk seglare i På Kryss den motsatta situationen. Han seglade i full kuling från Skagen mot Sverige men fann sedan motorn lagt av att han inte skulle komma förbi ett grundområde utanför Läsö och tvingades därför begära assistans av den danska sjöräddningen. Hade det gått bättre för honom med ett effektivare segelställ? Härmed kommer vi in på ett annat problem. I hård vind, inrullad till stormfock, tar rullgenuan dålig höjd.
Tomas (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Tomas:

CN -- vad segelmakaren mer specifikt menade vet jag inte, förmodligen riskerar man både segel och rulle. Men hur olika båtar är utrustade med olika hantering av olika besättningar i olika väder varierar säkert så mycket att ingen segelmakare kan förutsäga nånting. Olika typer av nära läkust och grundområde -- visst har du rätt. Det är nog ingen som menar att man "garanterat" klarar sig bara för att man är nära kusten. Det räcker ju med att läsa Sjöräddningssällskapets årsbok och tidskrift för att omedelbart inse det. Allt kan hända ... Revad rullgenua tar dålig höjd i hårt väder -- det beror väl också på hur båten är byggd i övrigt ? Fenköl, långköl osv ? Att en delvis inrullad genua sitter längst fram är nog en stor nackdel dock. En liten stormfock närmare masten är förmodligen mycket bättre i hårt väder, på de flesta båtar. Kan man inte sätta en sån kanske det är bättre att inte ha nån genua utrullad alls utan segla med bara revad stor (eller stormstor) ? Båten kanske till och med tar bättre höjd men går säkert mycket långsammare, vilket också kan vara en stor nackdel -- man är ju kvar i ovädret längre och mer utsatt för ström/avdrift. Beror säkert på båtens övriga egenskaper. Har någon nån synpunkt på det ?
Kjell (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Kjell:

Storm och läkust är seglarens mardröm. Det bästa sättet är att undvika komma i den situationen. I våra vatten borde detta inte vara något problem med de väderprognoser vi får. Om man trots detta väljer att segla framför att söka skydd måste man kunna lita på material och utrustning förutom på sin egen (och besättningens) förmåga samt se till att man skaffar sig utrymme för att kunna ligga bi om det behövs. Vad som hände vår tyske seglare är dock värt att fundera över för där höll inte materialet oaktat läkust eller inte. Även om han hade haft stormsegel att dra över sin rullgenua hade det inte fungerat eftersom han tappade kontrollen över genuan. Normalt hävdas att materialet är starkare än besättningen något som diskuterades i anslutning till Fastnet -79. Frågan måste ställas (och besvaras): Hur mycket tål en rullgenua? Kanske är det så att man över huvud taget inte ska använda den som stormsegel utan rulla in och beslå den i god tid. Vilka haverier finns rapporterade om rullgenuor? Vad är erfarenheterna? Man hör om vridna profiler, trasiga lager osv. Jag lägger in som ny rubrik Rapporter om haverier på rullgenuor på detta forum.
CN (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

CN:

Jag tycker att ditt uppslag att lägga ut en förfrågan om haverier under en ny rubrik är klokt. För att bredda underlaget vore det möjligen också värt att lägga ut frågan på något annat seglarforum t ex på som administreras av Båtnytt och Allt om Båt och som har många läsare. Så över till den ursprungliga tråden. Även om nog de flesta av oss är söndagsseglare kan det vara klokt att tänka igenom vad som kan hända. Jag har lagt märke till att när det blåser är det rätt många som minskar segelytan genom att ta ned storen och fortsätta med den helt utrullade genuan. Eftersom kraften på ett segel ökar med kvadraten på vindhastigheten kan belastningen på seglet och rullanordningen i så fall bli mycket stor. Alla segel är tänkta för att bli revade när vindstyrkan ökar - revas ett segel till halva sin yta i en viss vindstyrka minskar ju belastningen med 50%. Att man föredrar att gå med full genua och nedtagen stor kan möjligen bero på att delvis inrullad skulle genuan stå dåligt och att det därmed inte skulle vara möjligt att ta höjd. Till sist skulle jag vilja slå fast som ett rimligt krav att det måste vara möjligt att helt bärga alla segel också i hård blåst för att kunna fortsätta under motor eller för att ankra. CN
Kjell (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Kjell:

Din kravspecifikation att man ska kunna ta ner och / eller beslå segel under alla omständigheter är inte bara rimlig utan nödvändig. Det är där som vår tyske väns prekära situation kommer in. Jag har ingen erfarenhet av Båtnytt och Båt för alla och hur deras hemsidor frekventeras av seglare men lägg ut frågan där så kan vi sammanställa svaren sedan. Den tangentiella kraften i seglet och som skapar ett moment på rullen borde väl vara ungefär densamma som kraften i skotet. Därmed kan man beräkna kraften i rulle och revlina. Något överraskande din reflektion om segelsättning men den är nog riktig. Jag vill nog gärna eftersträva balans med två segel. Det enda tillfälle där jag kan tänka mig segla med enbart genua utan storsegel är ren undanvind / läns för att slippa att genuan "gömmer sig" bakom storseglet alternativt för att slippa risken med en slänggipp.
Otto (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Otto:

Hej allihopa! Jag har löst detta problem på min Smiling på så vis att jag har ett fäste för kutterstag monterat ca 30cm nedanför förstagsfästet på masten, och strax därunder ett block för focken. Fästet i däck sitter ca 30 cm innanför förstagets fäste, genomgående öglebult kopplad till en vantskruv fäst i förstagets fäste nere i ankarboxen. Kutterstaget är av 6mm dyema-lina, fästes i däck med en rejäl hake och sträcks upp med en treslagen talja (efter att akterstaget har släppts, sträckes efteråt). När allt är sträckt och focken är hissad är det bara 5-10cm mellan kutterstaget och genuarullen. Denna lösning har funkat utmärkt för mig i tre sommrar, och håller väl så bra. Det enda jag behöver tänka på är att kontrollera dyemalinan efter slitage i fästpunkterna (och byta hela linan oftare än en vajer). En liten bild på arrangemanget under segel hittar ni på http://guldburken.gote.org/136_3670-2.JPG. Bilden är från förra sommaren, fästet i däck är temporärt riggat i förknaparna och sträcktaljan är bara tvåslagen. Mvh Otto