Hoppa till huvudinnehåll
admin
Senast inloggad: 2024-04-25 - 15:31
vart går gränsen

Johan:

Hej! hur kan man räkna ut hur fort en båt kommer att gå med en viss motor? själv har jag en stålbåt som väger 6 ton som är 8 meter i vattenlinjen och har 100 hk med axel och roder, och den gör c:a 8 knop. Jag har en motor med drev på gång, med 250 hk jag undrar om det är värt besväret och byta. finns det nån hemsida för sånt?

tlundg
Senast inloggad: 2024-04-23 - 20:09

Thomas Lundgren:

Hej Johan, En båt, som inte planar, har en "maxfart" som styrs av båtens längd i vattenlinjen. Någon BRA formel för att räkna ut maxfarten finns nog inte - däremot finns där hur många som helst som ger en fingervisning. Dra roten ur båtens längd i fot och multiplicera det värdet du får med 1,5 ger en fingervisning. Rotenur(42) * 1,5 = ger 9,2 knop. 8 meter är cirka 27 fot. Roten ur 27 är 5,2 och så multiplicerar vi det med 1,5 och får då 7,8 knop. Detta sagt som inledning... sen brukar vi våld. Med mer motor kan man få nästan vad som helst att gå nästan hur fort som helst. Frågan är bara om det är värt pengarna i form av motor, motorns vikt och bränsle bland annat. Att dubbla effekten kommer inte att ge dig dubbla farten - långt långt ifrån. Med 100 hk idag och 250 hk imorgon så KANSKE du kan få upp båten i 10 knop men knappast mer. Och då med en bränsleförbrukning som är 1,5 gång så stor. Orsaken till att det är på detta viset är att ett skrov bygger upp vågor då det färdas genom vattnet. Desto högre fart desto högre och brantare vågor. Dessa vågor fungerar som en uppförsbacke för båten och backen blir bara brantare desto snabbare du kör. Lösningen är att få båten att börja plana. Alltså sluta färdas genom vattnet och börja färdas PÅ vattnet. Då har man inte denna bromsade effekt och helt andra farter kan uppnås. Men att få en båt som inte är byggd för att plana - att plana är normalt en mycket dålig ide. Det krävs enormt mycket motor och båten blir så instabil att den troligen inte går att köra. Att räkna på dessa saker är mycket avancerat. Jag vet ingen hemsida som ger någon större vägledning heller tyvärr. Så se detta mest som en mycket kort introduktion till något som det finns folk som forskar mycket om och som jag bara är en lekman i. Mvh. / Thomas.
Hans Svedberg (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-25 - 16:37

Hans Svedberg:

Du ligger nog nära gränsen med den motor du har. Tror du att du verkligen tar ut 100 hkr ur din motor. För det måste du få den att gå med sitt angivna maxvarvtal! Det som ligger närmare till hands borde vara att undersöka om inte båten skulle må bra av att förses med trimplan. Hasse S
johan (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-25 - 16:37

johan:

Tack Thomas! det var precis det svaret jag ville ha. hundra hästar är det i motorn men jag andvänder inte alla om jag gasar fullt så går båten i 8,5 knop, men jag kör mellan 6,5-7,0 knop, då går den bäst, motorn behöver inte jobba sen hörs den knappt. Tanken med att byta motor var att nån gång ska den ur och då skulle man kanske ha en större för att komma upp i marshfart på en 12-13 knop, det kanske inte blir så behagligt men det går dubbelt så fort. Tack för svaren hälsn Johan.
Arne (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-25 - 16:37

Arne:

En gammel velbrukt regel for ikke planende båter er at max fart i knop = båtens vannlinjelengde i meter. Dette er ganske korrekt opp til 15 meter. Arne
Ove Thorin
Senast inloggad: 2024-04-25 - 09:38

Ove Thorin:

Hej Johan Här är en formel som jag fått lära mig. Roten ur vattenlinjelängden i meter x konstanten 2,43 ger deplacementfart. Hälsningar Ove
Hans Svedberg (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-25 - 16:37

Hans Svedberg:

Den äldsta av formlerna torde vara den som utgår från VL i fot och som Thomas föreslagit. Faktorn 1,5 som använts varierar dock beroende på båtens skrovform. Vanligen brukar den nog ligga mellan 1,3 - 1,5. Oves formel är densamma fastän i meter. 2,45 motsvarar 1,35 i fotformeln.(1 fot=0,305 m kvrot för 0,305=0,552 vilket ger 2,45x0,552=1,353) Arnes enkla formel brukar bara användas för små båtar under 10 m. En 16 m kommer inte upp i en deplacementfart på 16 knop. Med faktorn 1,5 för en lättdriven båt blir det knappt 11 knop. (I en bok föfattad av tysken Joachim Schult översatt av Bengt O. Hult anges faktorn 2,44. Den används där föör en normal segelbåt). Hasse S
Anders Svensson (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-04-25 - 16:37

Anders Svensson:

Konstanterna som används för att modifiera formlerna baserade på "roten ur vattenlinjelängden" är godhetstal. Dessa baseras på erfarenhetsvärden, och det går inte att utan vidare använda dessa utan att veta vad det handlar om för båttyp, skrovform, viktfördelning, prismatisk respektive block-koefficienter mm mm. Men att en 6 tons deplacementsbåt som är 8 m i vattenlinjen skulle gå sådär förfärligt mycket fortare än 8 knop är inte så troligt om det inte handlar om en ren motorbåtsform. Här kan man tänka sig att man använder trimplan (närmast "bärplan" för att lura vattnet att tro att båten är längre. Men för att uppnå en (relativt) hög hastighet för motor krävs en båt som är platt och ganska bred i botten, speciellt akteröver. När det gäller effektuttag ur dieslar bör man veta följande: En diesel har vanligtvis inget spjäll. Därför innebär ett gaspådrag att man ställer in ett önskat varvtal. Sedan doserar dieselmotorn bara ut så mycket bränsle som behövs för att uppnå detta varvtal. Därför är det ingen garanti för att man uppnår maxeffekt bara för att motorn "varvar ur". Här krävs i stället ett samspel mellan propeller, båt, motor och reduktionsväxel så att propellern belastar motorn perfekt viud maximal fart. Ett enkelt sätt att ungefärligt mäta uttagen effekt är att notera bränsleförbrukningen. En diesel kan antas förbruka ca 2.5 dl bränsle per HK och timma. Det betyder att man skulle köra upp ca 25 liter per timma om man tar ut alla 100 hästkrafterna ur motorn. Gör man inte det har man en för liten propeller, inte för liten motor (förfärligt enkelt uttryckt).