Hoppa till huvudinnehåll
admin
Senast inloggad: 2020-02-17 - 17:52
Korrosion på köl

Magnus af Klint:

När jag tog upp båten (Omega 34 med järnköl) i höstas såg jag att offeranoden som var ny i våras saknades. Den var monterad på propelleraxeln. Typ Biltema. Såg dessutom två skador på kölens baksida ett par dm från anslutningen till skrovet. Skadorna satt nära varandra och ser ut som att kölmaterial motsvarande två halva femkronor var borta. Inga andra skador syndes. Kan det vara något med korrosion ? Hur sätter man praktiskt dit offeranoder på kölen ? Är det en bra lösning ? Hade en på var sida på min gamla båt (Facil 30). Felorak och tipps på lösning tack !

Magnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Magnus:

Att en offeranod försvinner är helt naturligt. Ju fortare den försvinner desto bättre har den jobbat. Det är ju därför man har den, för att den skall offra sig. Men det är inte alltid behövligt att ha någon offeranod. Om man t.ex. har ett syrafast trimplan på en motorbåt, och detta inte är elektriskt förbundet med annat i båten så skulle det inte korrodera utan offeranod. Men i samma ögonblick man monterar en så startar en galvaninsk process som förbrukar den. Propellrar brukade förr tillverkas av gulmetaller som marinbrons eller avzinkningsfri mässing, och sådana legeringar korroderar inte i havsvatten och behöver ingen offeranod. Dessa legeringar ligger dessutom så nära syrafast stål i den galvaniska spänningskedjan att de inte kivas med varandra, och därför behövs inte offeranod på kombinationen propelleraxel och sådana propellrar. Dessvärre har numera flera propellertillverkare börjat använda lättgjuten mässing i stället för korrosionståliga legeringar. Dessa kan gjutas till slutlig form och därmed bli billigare att tillverka. De kräver däremot offeranod för att inte skadas. Både gulmetaller med mycket koppar i och kopparhaltig bottenfärg ger ett skydd mot havstulpaner genom att kopparjoner avgår. Men så fort man monterar en offeranod blockeras dessa kopparjoner och havstulpanerna växer direkt på kopparn! Håller man alltså koll på vilken legering propellern är gjord av så kan man slopa offeranodeerna. Faktum är att ren koppar ligger aningen lägre i den galvaniska spänningskedjan än de flesta gulmetaller. Målar man alltså propelleraxel och propeller med kopparhaltig bottenfärg så medför alltså bottenfärgen i sig en (liten men ändå) offeranodverkan. Det är vanligt att även ett syrafast trimplan som målats med starkt kopparhaltig bottenfärg blir kopiöst bevuxet av havstulpaner om båtägaren begått misstaget att montera zinkanoder för att "skydda det mot korrosion". När det gäller offeranod och järnköl bör man veta att det bara är ställen på järnkölen som har skador i epoximålningen som blir skyddade av den. Offeranoden kan inte "se" de målade ytorna. Men det kan iofs. vara gott nog och skyddar delvis mot småskador, men löser inte problemet att kölen skall ha en fullgod epoxibehandling. En offeranod har en begränsad räckvidd, så man skyddar inte framkanten så mycket genom att sätta en offeranod på bakkanten. En annan aspekt är att så fort man får en liten skada i kölmålningen, kan en offeranodes strömvandring orsaka en galvaninsk process som liksom tränger in mellan en liten skada och in under färglagret så att det lättare flagnar.
Björn J. (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Björn J.:

Hej! Kursavikelse från ämnet, men bara delvis samma tema. Jag seglar i Kattegatt och Skageracks blandade elektrolyter. Det låter nästan som om Magnus beskriver min motorbåt. Jag har ju varje är satt dit nya offeranoder, eftersom jag inte vågat göra annorlunda, och gjort som "experter" på området, dels irl och dels på olika forum på Internet sagt/ skrivit. Jag har akteröver tre trimplan, ett fast i mitten över rodret och två justerbara alla rostfria. Det i mitten har en offeranod som varje säsong förbrukas till hälvten. Väldigt lite havstulpaner i stort, men de som växer det växet på undersidan av det "skyddade" trimplanet samt i skymslen och vrår runt cylindrarna på de justerbara. I våras fick båten en ny propeller, troligtvis av "light" typ (Michigan). Efter rekommendation skruvades det på en konisk oferanod längst ut på axeln. Denna anod är till ca 10-15% förbrukad, och propellens nav var fullt med havstulipaner, dessuton var bladen täckta av någon brun-grå-svart alg. Vidare har bogpropellens växelhus en liten offeranod, den är till hälvten förbrukad och det satt ett tiotal havstulpaner på detta växelhus. Bogprop. är av något plast eller kolfibermaterial. Vågar jag ge 17 i någon av dessa offeranoder till våren? Hemska tanke, men båten har en stävskena av det "underbara" materialet "aluminium". Gissa hur denna ser ut? Fel, den är intakt, visserligen litet skador orsakade av den akuta landhöjningen och bryggor som inte följer internationella väjningsregler, men inga "elektriska skador" konstigt. Vidare provade jag att blanda cayennepeppar i bottenfärgen som jag målade det ena trimplanets cylinder med... Nej, bättre att använda den kryddan i någon maträtt, då jag inte sett någon skillnad. Den "kryddade" ytan hade dessutom en liten koloni med blåmusslor... kanske kan vara ett tips till någon marin kokboksförfattare... Sedan växer det havstulpaner inne i silarna till kylvattenintaget och intaget till toans spolvatten, dessa båda intagsilar är numera i någon slags plast, och målade med högst potent bottenfärg, sparad från den tiden då sådan var tillåten... liksom området runt loggens impellergivare, men det verkar som om tavstulpanerna inte bryr sig om det, eller att färgen tappat sitt sting. Någon "kopiös" beväxning har jag då iallafall inte noterat, däremot att havstulpaner gärna drar nytta av varandra och växer i kolonier.
KJELLF
Senast inloggad: 2017-09-26 - 19:07

Kjell Fredgren:

Först några frågor. - Finns det en elektrisk förbindelse mellan köl och propelleraxel? - Är kölen förbunden med batteriminus? - Har du haft problem med zinkanoden föregående säsonger? - Har du installerat ny utrustning i båten t.ex. landströmsanläggningning för laddning, varmvattenberedare ol.? Kanske ett åsksydd? Som du redan anar är det mycket som kan leda till korrosion i din båt. Om svaret på fråga ett är JA så borde du inte fått någon skada, eftersom anoden då skulle skydda kölen, däremot om skadan redan fanns där så skulle anoden kunna försvinna. Om svaret är NEJ så har anoden inget med kölskadan att göra. Fråga två är en detalj i och en ledtråd till fråga ett. Fråga tre. Om svaret är NEJ så skall du börja fundera på vilka eltekniska förändringar du gjort sedan förra säsongen, vilket leder till fråga fyra. Fråga fyra innebär en rad kontroller av jordsystemet i båten, vilket kräver en del kunskaper om dina elsystem i båten, både 12V och ev 230V "landström". Båda systemen kan leda till svåra korrosionsskador, på kort tid om det vill sig illa. Utan att ha sett din skada på kölen skulle jag gissa på s.k. elektrolytisk korrosion (= läckströmmar). Bedömningen baserar jag både på att anoden försvunnit (men den kan ju ha lossnat) och att du fått skador på kölen. Bästa sättet att skydda kölen är att den har en tät, heltäckande skyddsfärg (epoxi) och att den inte har några förbindelser med dina elsystem. För jordning är det bäst att använda en separat jordplatta. Ämnet är omfattande och inte alls lätt att få grepp om och det är absolut inte så att en zinkanod skyddar alla delar av båten. Se även svar ett ovan. KJELLF
Tomas (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Tomas:

Det är väl ytterst sällan en ny anod förbrukas helt och hållet på bara en sommar ? Offeranoder för axelmontering säljs med bult och vanlig mutter -- åtminstone alla jag sett. Även om man drar åt rejält kan de vibrera loss och offeranoden kanske lossnar. Har hänt mig. Jag brukar alltså ersätta originalmuttrarna med låsmuttrar. Skadorna på Omega 34ans köl kanske uppstod när offeranoden kanske skakade loss ...?
Kjell Fredgren… (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Kjell Fredgren, sekr. BTN:

Några kommentarer till frågorna ovan. Det är viktigt att skilja på olika former av korrosion och förstå hur skador kan uppstå. - En zinkanod måste ha elektrisk kontakt med det objekt som skall skyddas och vara omgiven av vatten (elektrolyten)för att ge någon effekt. - En zinkanod ligger lågt i den sk "galvaniska spänningskedjan" och kan då skydda alla metaller som ligger högre i spänningskedjan. Man har nu medvetet skapat en galvanisk cell där zinken/anoden förbrukas (därav namnet offeranod) och ger skydd åt katoden (därav benämningen katodiskt skydd). - I ett exempel ovan beskrivs en zinkanod på en rostfri yta (liten anod som skall skydda en stor katod) vilket direkt leder till att anoden snabbt förbrukas och att beväxningen ökar. - Att stävskenan av aluminium klarar sig beror säkert på att det är en bra legering och att den INTE har kontakt med något annat i båten. - En zinkanod på propelleraxel eller propellernav kan bara skydda sitt närområde dvs axel och propeller. Anoden kan falla av eller snabbt försvinna/förbrukas genom påverkan av yttre spänning, sk elektrolytisk korrosion. Nu är vi inne på skillnaden mellan - galvanisk korrosion, (med potentialskillnader under 1 V) som uppstår när två olika metaller, i direkt förbindelse med varandra befinner sig i en gemensam elektrolyt (vatten) och - elektrolytisk korrosion som uppstår när metaller under vattenlinjen påverkas av en yttre spänningskälla. Det kan vara från båtens elsystem 12V eller från läckströmmar i båtens skyddsjord för 230V "landström". Inverkan av elektrolytisk korrosion (läckströmmar) kan vara 10 till 100 gånger större än den galvaniska korrosionen. Stora skador kan uppstå mycket snabbt! För att läsa mer om korrosion i båt gå in på vår hemsida där finns några fördjupade artiklar http://www.sxk.se/sites/default/files/old/tekniska/btf/index_btf.htm En annan bra kunskapskälla är en engelsk bok "Metal corrosion in boats" av Nigel Warren Ett tips. Byt alltid anoder, som tillverkaren en gång satt dit, på drev och annat. Köp orginal-anoder, även om de är lite dyrare, det har du igen mångfalt om problem uppstår. KJELLF