Hoppa till huvudinnehåll
admin
Senast inloggad: 2020-02-25 - 16:05
HR skrov faller i bitar

Fundersam:

Nytt Hallberg Rassy skrov faller i bitar efter 2 år, bedöms ej sjövärdigt av försäkringsbolag, men allt är helt i ordning enligt tingsrätten och ägarna förlorar sitt skadeståndskrav. Mycket konstigt, skulle önska kommentar både ur teknisk och juridisk synpunkt från några experter sxk. Kanske har vi inte fått den fulla bilden i tidningarna? http://www.gp.se/nyheter/bohuslan/1.480136-hallberg-rassy-vann-tvistemal

Larsson, Alexander (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Larsson, Alexander:

Domen T 5201-09, Uddevalla tingsrätts dom har den 18/11 överklagats och förväntas nog i dagarna nå Hovrätten för västra Sverige, och en kommentar är således på sin plats. I min kommentar väljer jag att betrakta kärande som ”köpare” och svarande som ”säljare”. Vem eller vilka det är saknar betydelse. De omständigheter som ligger som grund återges i huvudsak av de tidigare inläggen här i forumet. Det får antas att tingsrättens ledamöter, liksom jag själv – med enbart en gymnasial teknisk examen -, har svårt att förstå all den tekniska utredningen som görs i målet. Lika svårt måste det vara – antar jag – för en tekniker att avgöra vad som är ett fel i juridisk mening. Jag vill inledningsvis också påpeka att det är svårt för mig att ta någon ”objektiv ställning” Tingsrättens domskäl är allt annat än tydligt och i övrigt har jag i huvudsak tagit del av säljarens material, i vilket läsaren klart får känslan av att säljaren levererat ett måndagsexemplar till köparen. En rimlig presumtion – utanför juridiken – vore nog att båten är behäftad med fel; om säljarens tekniker inte ens förmår placera en topplanterna korrekt hur ska han då förmå bygga en båt? Trots mina mycket bristande tekniska färdigheter, verkar jag utan tvekan vara kvalificerad till en chefstjänst hos säljaren – detta inte då på den juridiska sidan, utan snarare på den tekniska. I övrigt är dock viss försiktighet påkallad från min sida. Hur ska jag kunna veta när och hur skadorna – om de nu finns - har uppstått och vad som är orsak till dem? KORT OM SÄLJARENS STÅNDPUNKT Säljarens argumentation tycks – och detta är viktigt - grunda sig i att det inte finns någon brist över huvudtaget. Det tål att upprepas. Om det inte finns någon brist överhuvudtaget – kan det knappast föreligga ett fel i konsumentköplagens mening. På sidan 7 anges denna hårfina skillnad i säljarens grunder: ”Båten har inte något fel”. Detta får antas vara säljarens ståndpunkt. De resterande yrkandena anförs framförallt av processtekniska skäl, varav nästa är det näst viktigaste, nämligen: ”Båten avviker inte från vad som avtalats”, och detta är vad som brukar kallas för ett ”faktiskt fel” på ”juridiska”. NÅGOT OM DOMSKÄLEN Ingen kan nog påstå att tingsrätten uttrycker sig speciellt klart. De hoppar till och med över säljarens huvudyrkande och anför direkt att den första frågan att pröva är om ”det förelåg något faktiskt fel i båten vid avlämnande” (sidan 15) och de går således direkt på den juridiska frågan – utan att ta ställning för eller emot säljarens första yrkande; detta tycks mig märkligt. BEVISFRÅGAN Tingsrätten går vidare i att diskutera vem som har bevisbördan för att det finns ett s.k. faktiskt fel på båten. Även här får det betydelse om köparen släppts in genom konsumentköplagens portar – eller om köparen fortfarande står utanför och således måste bevisa att han bör släppas in till konsumentköplagens felregler. Tingsrätten släpper – utan motivering – inledningsvis in köparen i konsumentköplagens regler och diskuterar vilket krav som bör ställas på bevisningen för att nå upp till felregleras krav. Här läggs grunden för den förvirring som sedermera kommer att bestå i läsningen av hela domskälen. Tingsrätten fortsätter att påtala att beviskravet är högt, men inte lika högt som i brottmål. Det diskuteras om det finns skäl att införa en bevislättnad för ”faktiska fel” och återgår sedan från att ha släppt in köparen i konsumentköplagens regler till en formulering som får mig att tro att de åter – utan att motivera sig – stänger ute honom: ”Högsta domstolens ovannämnda avgörande baseras på svårigheterna till bevisning i en situation där det finns alternativa skadeorsaker, men där skadan i och för sig är klarlagd” (sidan 16) Varför skiljer Tingsrätten på ”fel” och ”skada”; vad skall denna differentiering innebära? TROVÄRDIGHET? Såsom läsare av domen, kan man nog ställa sig frågan hur säljaren kan tillmätas lika hög trovärdighet som de av köparen anlitade, opartiska, besiktningsmännen (vilket – anser jag – framkommer i det närmaste explicit från sidan 18). Detta kan naturligtvis förefalla lite märkligt, men tingsrätten verkar ha gjort den bedömningen (domen sidan 17). FELET Det framkommer att det är mer sannolikt att det finns brister i båtens skrov, eller åtminstone en del av det, än att det inte gör det. Detta räcker emellertid inte, påpekar tingsrätten. Den fråga – som borde ha varit central – diskuteras inte. Tingsrätten anför angående den av köparen ursågade borrtrissan: ”[…] detta talar i vart fall emot att man utifrån enbart en undersökning av den borrtrissa som (köparen) sågade ut kan göra någon säker slutsats om det fanns bristande vidhäftning mellan laminaten” [sic!] (sidan 18). Det ämnar nog inte till någon högre grad av förvåning. En ensam borrtrissa räcker knappast som bevis för att HELA skrovet har delaminerat, men – kan det vara så att felet hos den ensamma borrtrissan räcker för att anse båten felaktig i juridisk mening? Är den skada som finns i borrtrissans omedelbara närhet så betydande, att båten inte kan användas för sådant som köparen med fog hade kunnat förutsätta? Jag vet inte – men sannolikt hade jag gjort det om tingsrätten diskuterat frågan i sina domskäl.
stefan.kindeborg
Senast inloggad: 2018-04-10 - 14:59

Stefan Kindeborg:

Hej Alexander! Några experter som HR engagerat säger att skrovet är helt normalt och några andra experter som båtägaren har hittat säger det rakt motsatta. Experterna tycks vara partiska och någon oberoende expert har tydligen i stått att finna. Borde man inte engagerat typ Lloyds Register, Germanische Lloyd eller DNV? Jag kan tycka att det är fullständigt självklart att ett skrov inte ska kunna delaminera om det är rätt byggt. Jag tycker att det ser helkonstigt ut och sådant tok med skrovet är definitivt inget som en stackars båtägare ska behöva stå till svars för efter en sommar. Spalter/delamineringar i ett homogent glasfiberlaminat ska definitivt inte kunna förekomma om man gjort rätt. Sedan har man byggt med en billigare ortopolyester innnför den dyrare o stakare iso-dito, är det så lämpligt och vad står det i avtalet?. (Vår Dehler har t.ex. 10 års skrovgaranti.. brukar inte kvalitetsvarv ha mer än 1 år?) Samtidigt måste man absolut ge säljaren möjlighet att åtgärda felen. Inte minst viktigt ur juridisk synvinkel. Känns inte riktigt som om Tingsrätten har tagit hänsyn till att en privatperson rimligen inte har samma maktposition vid fel. Konsumentköplagen ska ju ge uttryck för just detta men frågan är om "maktpositionerna" är beaktade i domen. Säljaren som i detta fall ett stort fritidsbåtsvarv är självfallet bättre på "garanti-spelet" än vad en "liten" konsument är. Vinge som är anlitade av HR är ju också på en annan nivå kanske, nu vet jag inte så mycket om Norde´:s advokat men iallafall. Bättre stor o stark än liten o svag. Här är iallafall domen; http://frodeen.nu/wordpress/wp-content/uploads/20101029131544622.pdf Om man läser detta först så får man en liten bild av problemen som Norde´ upplevt. http://www.blekingenaturfoto.se/bat/Powerpointpresentation.pdf Seglarhälsningar Stefan K, ordf BTN
Larsson, Alexander (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Larsson, Alexander:

Hej, Tragiskt - men, intressant. Man kan ju inte mer än beklaga för ägarna av båten. Man ska nog inledningsvis dock vara mycket försiktig vid ev. smutskastning mot HR - det är, försåvitt jag vet, en kvalitetsbåt - även om jag dessvärre ännu inte själv har haft möjlighet att segla någon - och saker är inte alltid (speciellt inte inom juridiken) sådana som de ser ut att vara. Om HR skall erbjuda nya båtar på alla grunder kommer de ju bli väldigt dyra. Att den bedöms som "ej sjövärdig" och inte erbjuds försäkring (annat än på land!) är i sig ingen konstighet - man kan inte försäkra en båt vars skrov har delaminerat - riskerna blir alldeles för stora. Att skrovet delaminerar är inte heller, typiskt sett, någon som omfattas av en båtförsäkring (men, det beror ju såklart på varför och hur båtens skrov har kunnat delaminera). Hade båten varit till sjöss så hade emellertid försäkringen gällt för sjöskador, i Sverige görs numera bara ett "aktsamhetsavdrag" om båten inte är sjövärdig - egentligen bara om skadan har ett samband med sjöovärdigheten, men normalt är försäkringsbolag nog mer pragmatiska än så (motsatsvis mot t.ex. Storbritannien där försäkringen inte gäller om båten är sjöovärdig). Försåvitt HR inte ställer upp särskilda garantier ansvarar de för fel som fanns i båten då den levererades. Garantierna, i den mån de finns, gäller inte om HR kan göra sannolikt att "försämringen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse eller på vanvård, onormalt brukande eller något liknande förhållande på köparens sida." (Konsumentköplagen 21§). Man får ju se reglerna i relation till dels säljarens försäkringsbarhet, dels priset på varan. Varorna blir, antagligen, dyrare av alla dessa regler som näringsidkare måste anpassa sig efter. Historien är väl högst antagligt tråkig för alla; såväl för ägarna av båten som för HR som väl åtminstone knappast får ett "bättre rykte" av detta. Jag skall, så snart jag får tid, läsa domen. Under tiden vore det roligt om någon från båttekniska nämnden kunde besvara frågan om hur snabbt, eller av vilka anledningar o.s.v. en båt kan delaminera. Utan att ha läst domen, får jag känslan av att en av frågorna var om båten var delaminerad när den levererades, eller om det hänt efter leveransen och om köparen bär någon skuld till det. I all hast! Vänliga hälsningar, Alexander
Ingemar (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Ingemar:

Det där med att försäkringsbolaget har förklarat båten som ej sjövärdig stämmer nog inte. Står inte ett ord om detta i domen. Svenska försäkringsbolag brukar inte åka runt och besiktiga båtar för att se om de är sjövärdiga. Om försäkringsbolaget verkligen gjort detta skulle det med all säkerhet framförts. MVH Ingemar