Hoppa till huvudinnehåll

Mot Shetland (13 - 26 juni)

Publiceringsdatum: 2014-06-13

Nu börjar det närma sig översegling

Fred 13 juni:

Vi har kommit till Målöy idag. Passerade Statt-udden i nordostlig vind på c:a 10 m/s, vilket räckte bra runt denna i Norge så ökända udde.

 

 

Vi ska ha skepparmöte ikväll och bestämma oss för om det blir start mot Shetland i morgon bitti.

I så fall dröjer det nog ett tag innan vi bloggar igen. Först när vi kommit till Lerwick på Shetland räknar vi med att ha tillgång till internet.

Före det ska vi segla de 190 sjömilen över till Balta Sound (c:a 1 1/2 dygn) på norra Shetland och därifrån besöker vi nog någon ytterligare hamn innan vi kommer till Lerwick.

Vår position kan dock troligen följas på www.vesselfinder.com intill dess.

Lörd 14 juni:

Igår kväll satt vi och studerade GRIB-filer (det är en typ av fil som används ofta av seglare för att se vindprognoser) och drog slutsatsen att vi borde kunna få en fin översegling till Shetland. För att minska risken för de lite hårdare vindar som skulle kunna komma längs norska kusten - och istället befinna oss närmare högtryckscentrum norr om Shetland där vindarna var svaga, var taktiken att först gå en rakt västlig kurs istället för den sydvästliga kurs som leder direkt mot Balta Sound.

Så vi startade från Målöy strax efter kl 8 i lätta vindar under en klarblå himmel. Norska kusten lämnades akterut och snart började vi få fin seglingsvind från lite akter om tvärs. Då uppfattar Marianne ett meddelande på VHF-radion om "New Gale Warning". Det ska bli styv kuling där vi befinner oss med vindstyrka 7 Beaufort (14-17 m/s).

Vi korresponderar med Fragancia och Fresia och är överens om att fortsätta en stund. Men vinden ökar ganska snabbt och efter ny VHF-kontakt med våra kompisar blir beslutet att vända tillbaks. Vi enas om att gå in till Bremanger (som ligger på kurs sydost och inte tvingar oss att jobba mot vind och sjö på samma sätt som om vi skulle gå tillbaks till Målöy). 

Så nu ligger vi i Bremanger. Vi ligger bra vid en fin brygga. Trots att Bremangerlandet (en hög halvö) skyddar för den nordliga vinden så kommer det ordentliga fallvindar nerför bergssidan.

Så hur blir det nu då?

Vindprognoserna såg inte bra ut för de närmsta dagarna när vi tittade på dem igår. Ska vi bli kvar i Norge länge nu?

Ingen aning just nu faktiskt. Vi får se. Ikväll blir det i alla fall fortsättning på plumpturneringen ombord på Fragancia. Och det känns skönt att inte vara ute och slåss med hårda vindar på havet.

 

 

 

 

Sönd 15 - Månd 16 juni:

Igår (söndag) var det lugnt väder när vi vaknade efter skön och lång nattsömn. En titt på väderprognoserna och återigen frågan: Ska vi gå över nu? Det ser ut att finnas en lucka på några timmar innan nästa nordliga kuling kommer. Det blir ett skepparmöte med kaffe på bryggan i Bremanger. Frågan igen är: Hinner vi tillräckligt långt västerut mot de svagare vindarna på Shetland innan det "brakar loss"? Men den här gången beslutar vi oss för att bli kvar utan att försöka. Vi får försöka njuta av lyxen att som pensionärer inte ha bråttom istället.

Så söndagen ägnas åt "slappning" och båtvård.

Idag har vi seglat i frisk nordlig vind med sju knops fart med bara revad genua. Härlig gång över vackra fjärdar och återigen skönt att inte vara till havs.

Nu ligger vi i Florö över natten.

På bryggan träffar Marianne en kvinna från en skotsk båt som ligger här och hon frågar om inte Marianne hör till de svenska båtarna som skulle segla till Skottland. "Jo", säger Marianne, "men vi avbröt när vi tyckte att vädret verkade bli för hårt". Kvinnan från den skotska båten säger att de också ska till Skottland, men det går ju inte i det här vädret, och det verkar ju inte gå på en hel vecka nu.

Nej, så ser det nog tyvärr ut. Så hur ska det bli med vår översegling? Jag säger som de gör på teve:

"Stay with us! Missa inte den spännande fortsättningen!"

:-)

Tisd 17 - Torsd 19 juni:

På tisdagen låg vi kvar i Florö.

Igår, onsdag, fick vi fin segling i lätt västlig vind de c:a 20 sjömilen ner till Vaerlandet. Gjästhamnen där utsågs förra året till Norges näst bästa. Den ligger på nordostsidan av Vaerlandet, bara någon sjömil väster om vackra, dramatiska Alden ("Den Norska Hesten") som vi besökte på väg norrut förra året.

Idag är det styv kuling igen, men vi ligger bra här vid den lilla flytbryggan.

20 meter framför stäven ligger en liten krog som vi besökte igår. De hade färsköl (uppkallat efter Alden) och krogchefen bjöd på ett stort fat med våfflor och sylt som inte hade gått åt under dagen. Färsköl och våfflor med sylt bör inte underskattas säger vi!

Nu ligger vi nog kvar här över midsommarafton. Då ska vi se om vi inte kan hitta ett par sillburkar och kanske rentav en liten flaska Ålborgs Jubileum där nere i kölsvinet.

Trevlig Midsommar allesammans!

 

Fred 20 - Sönd 22 juni:

Vi trodde att vi skulle stanna i hamnen på Vaerö över midsommarafton. Men när man ligger så här och väntar på bättre väder så kan det vara trevligt att åtminstone byta hamn emellanåt. Så det blev beslutat att vi skulle flytta oss ut till närliggande ön Bulandet (några sjömil sv om vår hamn på Vaerö).

Man får försöka sysselsätta sig på olika sätt. Ett sätt är att vårda båten, som ju alltid kräver något. På Vaerö blev det läge att montera en ny Windex. Den gamla windexpilen hade blåst av på mitten i vinter! Märkligt nog hade även vindflöjeln till vindinstrumentet blåst av, så fram till nu har vi seglat utan någon vindriktningsindikator och det går egentligen alldeles utmärkt, men nu var det ändå läge för den 64-årige kaptenen (jag) att åka upp i masttoppen. Tur att det finns starka ungdomar i vår grupp (Carl-Henrik)  som orkar hissa upp en 90-kilos pensionär hela vägen upp!

Med ny windex kunde - väl framme i Bulandets hamn - sedan flaggspelen hissas för att inleda midsommarfirandet. I hamnen låg det en segelbåt till utöver våra tre: den skotska båt som vi tidigare träffat på Florö. De väntar också på överseglingsväder till Shetland, men ser precis som vi inte några väderluckor framöver. Tålamod, tålamod, tålamod!

Vi hittade i alla fall ett fint bord med bänkar för vårt midsommarfirande. Och med hjälp av Fresias sittbrunnskapell kunde vi ordna så att vi fick lä mot den kalla nordanvinden.

 

Det blev en mycket trevlig midsommar som avslutades ombord på Doublefun med ytterligare en omgång av vår plumpturnering.

På midsommardagen låg vi kvar i Bulandet medan ytterligare en styv kuling från norr växte till sig under dagen. Polering av friborden behövs nästan alltid på Doublefun, så det fick bli dagens nytta. Sedan  en cykeltur på den vackra ön. Bulandet är en ovanligt platt ö för att vara norsk. Den ligger långt ut åt väster och består egentligen av ett gytter av små låga, ljungbeklädda skär som avdelas av en mängd smala, men ofta farbara sund. Bulandsborna benämner Bulandet för "Nordens Venedig" (och vi har svarat på detta med att nämna att det finns andra platser i Skandinavien som gör anspråk på den titeln). Vi fick en blåsig och kall, men väldigt vacker cykeltur.

 

 

 

På kvällen tilltog kulingen och det gungade lite väl mycket vid bryggan. Sent på kvällen kom det in en norsk segelbåt med bruten mast och vi antog förstås att han haft för mycket segel satta i den hårda vinden.

Men imorse fick vi  höra den sanna förklaringen. Ägaren hade köpt båten för tre veckor sedan och trodde att masten var kortare än den var. Han hade försökt segla under en bro, som var lägre än han trodde att den var!

Fram emot kl 11 gav vi oss av från Bulandet. Ny hamn i sikte: Hardbakke c:a 15 sjömil åt sydsydost. Under senare hälften av resan passerar vi i smala sund på västsidan av ön Sula. Vi befinner oss nu i fylket Sogn och Fjordane, "Jättarnas och Trollens land", och landskapet lever upp till sin sägen. Vackra och trolska scenerier glider förbi oss.

 

 

Nu är vi (välbehållna från Trollen) framme i Hardbakke. Här finns en liten restaurang som vi tänker prova ikväll. Alltmedan den kalla nordanvinden emellanåt drar ner i vår skyddade vik. Vart tog sommaren egentligen vägen?

Månd 23 - Torsd 26 juni:

Vi har nu kommit ungefär så långt söderut i Norge som vi vill komma. Fortsätter vi längre söderut så blir distansen över till Shetland ändå inte kortare. Så vi stannade i Hardbacke en dag till. Trots att restaurangen som vi besökte i söndags tog 180 Nok för en öl (70 cl visserligen) så var det värt att göra ett besök även på måndagkvällen för att titta på fotbolls-matchen mellan Brasilien och Kamerun på storbilds-tv.

På tisdagen gick resan vidare till Eivindvik. Det var en rekommendation från den skotska båten vi tidigare mött som gjorde att vi valde den hamnen. Enligt hamnbeskrivningen, mm, så var det i Eivindvik som ursprunget till Norges lagar kom till på 1000-talet.

Även i Eivindvik kunde vi trivas med cykelturer mm, men inte desto mindre längtar vi alla nu efter att få överseglingsväder mot Shetland.

Så det kändes bra i morse att för första gången på länge (9-10 dagar) se en ljusning i vindprognosen. Äntligen ser det ut att kunna bli en tillräckligt stor lucka mellan de iskalla, nordliga kulingarna.

Så idag, torsdag, har vi gått ut till Fedje, längst ut i havsbandet. Och där återser vi den skotska båten som har väntat lika länge som vi.

Men: Prognosen för imorgon ser fin ut, så vi hoppas på att komma iväg imorgon bitti!
Vi och Fragancia siktar på Out Skerries c:a 20 sjömil no om Lerwick, medan Fresia går direkt mot Lerwick där de har ett tillskott till sin besättning som väntar på dem.

När vi sedan kommer till Lerwick (troligen på måndag) så hoppas vi att återse Fresia och också att kunna återuppta vårt bloggande med kommande upplevelser av Shetland, Fair Isle, Orkney och så småningom Skottland, Caledonian Canal och Yttre Hebriderna.

På Återhörande!