Hoppa till huvudinnehåll

Värme i båten. Trivsel - tristess

Läs artikeln som PDF.

94012101/ Lars-Olof Norlin

I Båtliv nr 4 och 5/93 beskrev jag grunderna för fukt- och ventilationsförhållandena i den speciella miljö som en beboelig båt utgör.

Jämförbart med bilen.

Båten skiljer sig i det avseendet inte mycket från bilen. Den välkända och välbeprövade lösningen där utgörs ju av ett intag framtill för ventilationsluften, som av vind och fartvind sedan fås att strömma genom innerutrymmena. I bilen förstärker man luftströmmen med en ventilationsfläkt och utnyttjar sedan luften att vid behov värma kupén. Värmen kommer från motorns kylsystem. En sidoslinga leder kylvätskan till ett värmeelement i ventilationssystemet.

Värme från motorn.

Ungefär lika mycket effekt som man kan få ut av motorn, nödgas man föra bort via kylsystemet. En hästkraft (hkr) motsvarar ungefär 0,74 kW. En motor om 20 hkr avger alltså ca 15 kW som värme. I ett normalt enfamiljshus installerar man ca 12 kW elvärme, som då klarar att hålla huset varmt i smällkalla vintern. Visserligen är huset bättre isolerat, men temperaturskillnaden är mycket större än vid normal användning av båten. Vidare är givetvis den uppvärmda volymen mycket större än för båten, liksom väggarnas ytterytor.

Unyttja spillvärmen

Uppvärmningskapaciteten från motorns spillvärme är alltså mer än tillräcklig för att värma upp båten. Även om båten går som "cabriolet", d v s med kapellet/suffletten öppen. De smådieslar som sitter i segelbåtarna, idag normalt 7-18 hkr, räcker också till. När motorn är igång förstås! Ofta nog nyttjar ju dagens seglare sin (hjälp-) motor för gång med eller upp mot vinden, när vädret är olustigt. Alltså när man i vårt klimat har behov av torr luft och värme.

Vattentemperaturen

Östersjöns sommartemperatur är ju endast 12-14 grader strax under den solvärmda ytan. Så fort det blåser, kommer det kalla vattnet upp. Speciellt märks det vid frånlandsvind. På ostkusten blir det västvinden som dessvärre också är den vanligaste på sommarhalvåret. En väl fungerande anläggning för torkning och uppvärmning av båten förvandlar vistelsen ombord från tristess till trivsel.

Defroster vid motorgång

En enkel och billig värmare utgör en från bildemonteringen inköpt defroster. Dagens båtmotorer är med något enstaka undantag termostatreglerade och är - eller kan - utrustas med slutet kylvätskesystem precis som bilmotorerna. Defrostern placeras i ett stuvutrymme eller under en koj bredvid motorrummet, så att vätskeslangarna blir kortast möjliga. Dock så att den elektriska fläktmotorn blir lätt åtkomlig, eftersom lager och kontaktkol behöver servas då och då.

Brandrisk vid fläktstopp

Om lagren skadas, och fläkten stannar, blir elmotorn snabbt överhettad. Isoleringen skadas och så blir det kortslutning. Se därför till att elanslutningen är rätt avsäkrad. Kopplar man direkt till batteriet, måste man sätta en hängsäkring på ledningen. Finns att köpa på närmsta välförsedda mack.

Torkeffekt

Luften tas direkt från stuvutrymmet, så man får en torkeffekt från genomströmningen, och leds sedan i luftslangar (oftast finns 2 uttag) till ruffen. Gärna med ett utsläpp vid styrplatsen och vindrutan. På segelbåten vid ruffluckan, så kan man sitta under sprayhooden och styra utan att frysa!

När motorn inte går

Vid segling eller stillaliggande måste vi ha andra värmare som ska behandlas i kommande nummer.

Med varma båthälsningar/Lars-Olof Norlin