Spisar för båtbruk

Läs artikeln som PDF.

1. Tänk på våra förfäder

När blev människan människa? Var det när hon kunde använda verktyg, elden eller hjulet? Eller varför inte när hon som enda art i naturen började tillaga föda över eld. Med all sannolikhet hade en skogsbrand lämnat omkomna djur mer eller mindre stekta ev elden. Deras kött var lättare att få loss från benen, smakade bättre och var lättare att äta. Sen var det slut med att slita rått kött från bytesdjuren. Elden blev en central punkt i stammens tillvaro.

Så är det än i dag. Platsen för måltiden är nära elden och köket. På fritidsbåten gäller detta i högsta grad eftersom matbordet av utrymmesskäl sällan är mer än någon meter bort från spisen

Allmänt ökat krav på landkomfort ombord har tillsammans med teknikens framsteg påskyndat utvecklingen från en- eller tvålågigt fotogenkök av pumpmodell till gasolspis med ugn och grill. Båtarna har blivit större vilket också påverkat utvecklingen. Spisarnas utveckling är inte slut nu utan kommer naturligtvis att fortsätta.

En arbetsgrupp inom Stockholmskretsens Tekniska Kommitté har tittat på vad marknaden har att erbjuda av båtspisar och försökt att utvärdera dem. Vi har inte haft möjlighet att prova spisarna utan grundar våra omdömen på egna och andra båtägares praktiska erfarenheter samt tillverkarnas uppgifter.

Arbetsgruppen bestod av: Harald Wenander, Ernst Blixt, Bo Sandgren, Birgitta Cederwall under ordförandskap av Per-Erik Forssberg.

2. Tänk igenom kraven Du har på en båtspis

Då man bygger en ny båt eller väljer mellan olika båtar bör man tänka igenom sina krav på spisen lika väl som man har önskemål om båtstorlek, fartegenskaper och andra prestanda. Hur kommer jag att använda spisen? Då jag ligger i hamn eller under gång, vid segling då det lutar eller när det gungar? Balansupphängning av spisen är kanske inte alltid nödvändig att ha men däremot är kastrullhållare ett måste. Vilken mat tänker jag laga? Middag kanske intas på någon av restaurangerna som sommartid finns i skärgården. Behöver jag verkligen ugn? Jag kanske har större glädje av mer skåp, större diskbänk eller något annat än en stor spis med många plattor. Vilket bränsle kan jag tänka mig ur säkerhetssynpunkt? Alla bränslen är farliga men på olika sätt. Vilket bränsle sotar ner mina kastruller? Det går åt vatten att att tvätta bort sotet och vatten kan vara en ransonerad vara ombord.

3. Att tänka på vid val av spis

Skaffa inte större och finare spis än vad som behövs. Det blir billigare då. Överblivna pengar kan användas till annat. Spistillverkarna lämnar sparsam information om produkterna och spisarna har ibland funktioner som är helt onödiga. Som minimum bör man kunna ha en kastrull och en stekpanna samtidigt på spisen. Ugn använder man kanske inte så ofta vid kortare utfärder.

Framför allt skall det gå lätt att rengöra spisen, för det kokar över och man spiller ut ganska ofta. Tillverkarna anger att det är lätt att rengöra spisen men det stämmer inte alltid. Det bör finnas en rejäl spillskål och ytorna skall vara släta. Kastrullhållarna skall inte vara så komplicerat uppbyggda att de är svåra att ta loss för rengöring.

Spisen bör ha samma material i alla delar, alltså ingen blandning av olika material. En spis i rostfritt förutsätter man ju skall vara rostfri i alla delar. Skruvar och muttrar får inte var av material som rostar. Du kan själv kontrollera materialet med en liten permanentmagnet. Rostfritt är omagnetiskt medan järn är magnetiskt. Självfallet får det inte finnas vassa kanter och hörn där man kan skada sig. Spisen skall vara lätt att tända. Reglerområdet av plattornas effekt bör vara tillräckligt stort, ibland är det bara mellan full effekt och halv som man kan reglera och då kokar potatisen för häftigt. Rattar och vred skall vara utformade och placerade så att man inte kan fastna med kläder vid passage av spisen. Om man skall köpa spis med eller utan ugn bör den vara lika barnsäker som den man har hemma.

Tänk först och handla spis sedan.

4. Goda råd under gång:

Hett vatten som man spiller ut kan ge allvarliga brännskador. Använd regnställ vid matlagning till sjöss.

Matlagning till sjöss i planande motorbåtar skall givetvis inte förekomma

Koka vatten före avfärd och häll på termos.

Titta i Kryssarklubbens bok "1000 tips" avdelning Pentry och Bränsle.

5. Olika bränslen

5.1 Gasol.

Gasol, eller Propan 95, är en vätska som kokar vid temperaturer över -41 grader. Energiinnehållet är ca 13 kWh per kg gas, det vill säga samma storleksordning som för diesel. Gasen är explosiv i koncentrationer mellan 2 - 13 % inblandning av luft. Gasen är giftfri och har "odöriserats" för att man skall upptäcka om den läcker ut. Statoil har givit ut en skrift "Bra att veta om gasol". Se även Kryssarklubbens Båtpärm under avsnittet "Fast monterat gasolsystem i båt". Utomlands, särskilt i länder kring Medelhavet använder man Butan i stället för Propan. Utrustning för den ena gastypen skall inte användas för den andra. Anslutningarna till flaskan är olika så det går inte att ansluta felaktig gasflaska till spisen

Alla gasolapparater och då även gasolspisar måste vara godkända för att få säljas i Sverige. Installationen i en båt skall utföras med delar som är avsedda för ändamålet. Installationen skall vara fackmannamässigt utförd men behöver inte besiktigas av någon särskild besiktningsman. Att tänka på vid installationen är bland annat att kopparrör fästes med gummiklädd klammer för att skydda ledningen mot vibrationer. Rör och slangar som dras genom skott eller liknande skyddas mot korrosion och nötning. Slangarna måste ha nipplar i ändarna, det duger inte med slangklämmor. Slangarna måste bytas ibland.

Kontrollera att alla kopplingar är täta. Det kan göras med såpvatten eller särskild spray. Det finns gasvarnare att köpa men de kan ge en falsk säkerhet vid olämplig placering. Man kan ha en elektriskt fjärrmanövrerad avstängningskran invid gasolbehållaren. Detta ger mycket god säkerhet, vid elavbrott stänger kranen automatiskt. Behållaren bör stå väl fastspännd i det fria eller i ett separat och väl ventilerat utrymme i skrovet. Man får inte förvara gasolflaskor på vind eller i källare i hyreshus under vintern. De kan ju med fördel sitta kvar i båten.

5.2 Fotogen

Fotogen är ett destillat av råolja med flampunkten i intervallet 150 - 300 grader.

I fotogenkök brinner förgasad fotogen vilket innebär dels att man måste förvärma brännaren vid start och dels att fotogenen måste stå under tryck när brännaren arbetar. Vanligen förvärms brännaren med T-röd. Den proceduren kan vara svår och farlig om man inte är van och gör rätt. Dessutom kan det vara riskfyllt att fylla på tändskålen med T-röd från vanlig flaska om ett uppvärmningsförsök misslyckas av en eller annan anledning. Man skall ha en speciell spritbehållare med svanhals som inte kan explodera om det finns lågor kvar i tändskålen. Fotogen sotar inte nämnvärt.

Det finns numer en konstruktion på marknaden som går att tända utan T-röd eller el, men då måste man manuellt pumpa upp ett högre tryck och det kan vara lite arbetsamt.

5.3 Diesel

Bränslet liknar fotogen men är lättare att få tag på och något billigare. Numer finns det även spisar med hällar av gjutjärn eller keramik och som ser ut som elspisen hemma, men de ger en längre uppvärmningstid då effekten inte är så hög. Dessutom ställer de större krav på att kastrullerna är helt plana i botten för att värmeöverföringen skall bli god. Under dessa hällar brinner bränslet i en skål som värmts upp och antänts av en elektrisk värmespiral. Anordningen fordrar el för starten och sedan även för drift av den fläkt som förser lågan med luft. En skorsten fordras av samma konstruktion som för en värmare. En fördel är att man inte sotar ner kastrullerna. Som tillbehör finns ett nedfällbart lock med inbyggd fläkt som kan värma båten.

5.4 T-röd eller motsvarande

Ett äldre namn är rödsprit och den är en denaturerad alkoholprodukt med flampunkt 10 grader. Energiinnehållet är ungefär 55% av det i gasol. Numer finns det även andra liknande och förfinade bränslen med högre energiinnehåll som Origonol och Tenol. I brännaren har ett asbestliknande material dränkts med T-röd som förgasas i rumstemperatur och brinner med något sotande låga om bränslet inte är rent. Lågans storlek regleras med ett luftspjäll. Konstruktionen är synnerligen enkel och säker, men man bör ändå tända med gaständare med lång hals i stället för tändstickor.

6. Tänk framåt

Hemma har vi vant oss att använda mikrovågsugnen och varför inte använda den på sjön. Det sker redan i dag i större båtar. Tekniken finns nu tillgänglig till rimliga kostnader. Det finns små effektiva växelriktare som omvandlar båtens likström till växelström som kan mata en konventionell mikrovågsugn. Dessutom har kompressorkylskåpen blivit så bra och billiga att det går att förvara djupfrysta rätter under längre tid. Man kan förvänta sig att framgent blir det vanligare att båtfolket tar med sig djupfrysta och färdiga maträtter som tinas i mikrovågsugnen. Att tina och värma ett djupfryst paket på 400 gram behöver inte dra ut mer än ca 10 Ah från ett 12V system.

Vi började med stenåldersmänniskorna runt elden och slutar med framtiden.

Elektriska och elektroniska prylar kommer allt mer i våra båtar, så varför inte även i pentryt. En elspis har kanske framtiden för sig i medelstora och stora båtar. Till att börja med strömförsörjd från uttag i marinan, längre fram i tiden från egen el från växelriktare. Men då måste batterikapaciteten vara tillräckligt stor.

Stora ansträngningar läggs ner för att få fram eldrivna bilar med liknande prestanda som de bensindrivna. Vid batteridrift måste då batterierna bli mycket effektivare, lättare och billigare än i dag. Ännu bättre är sannolikt drift med bränsleceller, som kan ge all erforderlig ström. På denna utveckling kan båtlivet åka snålskjuts. På båten kan då såväl motor som spis och andra energikrävande apparater drivas av bränsleceller, som har mycket god verkningsgrad och ringa skadliga utsläpp. Batterier kan laddas med solceller, där utvecklingen håller på att ge både effektivare och billigare enheter.

Ska vi laga mat lika bekvämt ombord som hemma? Javisst, titta på utvecklingen av fritidshusen, där man i dag har samma bekvämligheter som hemma i stan.

Den framtida spisen är givetvis anpassad till den marina miljön:

Den är byggd av tåligt material som ej rostar, och den är lätt att rengöra.

Den har avrundade hörn och kanter som man ej ens i sjögång skadar sig på.

Den har handtag och manöverorgan som man ej fastnar i och som kan skötas med frusna händer.

Den kan hanteras i den svaga nattbelysning som lämpligen används för att ej förstöra nattseendet.

Dess bruksanvisning med reservdelslista är lättförståelig och korrekt.

7. Tänkvärda mattips ombord

För att undvika att färskpotatis kokar över, häll i ett par droppar olja i potatisvattnet. Gäller även ris och pasta.

När Du kokar potatis, ris eller pasta så öka mängden och använd överskottet till matig sallad nästa måltid

Kall kokt potatis, cremé fraiche och kryddor är gott tillsammans med färska grönsaker. Passar till grillat kött eller rökt fisk.

Undvik söta läskedrycker och kaffe heta dagar. De gör Dig bara törstigare. Blåbär- eller nyponsoppa eller mineralvatten är bättre.

Är magen orolig. Drick starkt te utan socker.

Kallt kokt ris kan användas i sallad. Gör också en burksoppa matigare.

Färsk ost på tub kan smaksättas med kryddor.

Använd squash i stället för gurka på sommaren, den håller bättre.

Annanaskross, färsk vitkål som hyvlas med osthyvel är ett bra mellanmål en het och solig dag.

Rökt kött och fisk har bra hållbarhet.

Torka gärna ur alla utrymmen där Du förvarar livsmedel med ättiksprit så slipper Du unken lukt eller mögelangrepp.

Diskduken, som man gärna torkar med lite här och där mår bra av att kokas i lite ättiksvatten varje dag. Den är vår största smittkälla.

Om man inte vill ha fisklukt ombord, kan man göra "portionspaket" med fisken i aluminiumfolie och koka potatisen i en hög vid kastrull med paketen ovanpå potatisen men ej i vattnet. Tar lika lång tid som potatiskoket.

Grovt fiberrikt bröd håller bättre ombord än ljusa brödsorter. Dessutom håller Du dig mätt längre och magen mår bättre.

Torkad frukt är gott i fruktsallad eller i helstekt fisk. Passar även som sopa eller på filen Suveränt att suga på vid långsegling och den ger bra energi. Ett måste som reservproviant.

Helkonserver som "Salta biten" behöver ej förvaras kallt.

8. Marknadsöversikt

Tabell (pdf) Tabellen visar marknadens vanligaste spisar, deras egenskaper, priser och generalagenter.

Vid utskrift av tabellen rekommenderas liggande A4-format.