Hoppa till huvudinnehåll

Brandskydd - Tips

Läs artikeln som PDF.

1. Brandrisker med glykol. 1999.

Se till att koncentrationen glykol ej blir högre än 50 % i värmare eller kylsystem för motorn.
Eftersom det är vattnet, som vanligen går bort i ångform ökar glykolkoncentrationen om man fyller på 50%-ig glykol - vattenblandning. Därför skall vanligen endast vatten sättas till när vätskenivån i ett kyl- eller värmesystem behöver återställas. Men man gör klokt i att från tid till annan även kolla att frysskydet är tillräckligt och tappa gärna ut all vätska efter några år och fyll på ny 50 %-ig glykol - vattenblandning.
Det finns två skäl till att inte gå över 50%. Först och främst ökar risken för antändning av eventuellt utläckande vätska, men dessutom är det också så att värmeöverföringen mellan vätska och gods minskar med ökande glykolkoncentration.
Var också försiktig vid hantering av ren glykol eftersom flampunkten ligger på ca 110 grader, dvs strax över vattnets kokpunkt och termiska tändpunkten är 410 grader dvs ungefär som för bensin som har 400 grader.
Lågan i t ex en GeHå-värmare har ca 700 grader så det finns all anledning att ha respekt för glykol.
Valdemarsvik 99-01-26, Bengt Lanne.

2. Vådlig Värmarmontering, 1998.
Då besättningen vaknade stod eldslågorna meterhöga från båtsidan och pontonbryggan. Efter släckningen konstaterade man att ingen person skadats, men att båtens bordläggning av plast på en yta om en kvadratmeter var uppbränd så när som på en del glasfiberväv. Reparationskostnaden uppskattades till 60 000 kronor. På pontonbryggan, som båten legat längs med, var en halv kvadratmeter av den nya träbeklädnaden av grova plankor uppbränd.
Den aktuella båten är en Nauticat med en fabriksmonterad Webastovärmare. Värmartypen har en fläkt för tillförsel av förbränningsluft och bortförsel av avgaser. Skorstenen med de koncentriska rören för förbränningsluft och avgaser mynnar ut genom babords skrovsida.
Då båten förtöjdes längs pontonbryggan på en fendertjockleks avstånd mynnade skorstenen ovanför pontonens översida. På natten då vinden bytte riktning och liksom besättningen tyngde ner babordssidan hamnade skorstenen mellan båt och pontonsida.
Man kan tänka sig följande utveckling. I den smala spalten mellan båt och ponton samlas de heta avgaserna och värmer upp både pontonen och båtskrovet. Dessutom blandas en del av den insugna förbränningsluften med de varma avgaserna varför de nya avgaserna får ytterligare höjd temperatur.
Nästa ogynnsamma faktor är att den insugna förbränningsluften, som alltså är blandad med avgaser, nu har syreunderskott. Då blir förbränningen i kaminen ofullständig och avgaserna kommer att innehålla de brännbara gaserna dieselånga och koloxid. De kan endera antändas av hettan i spalten utanför skorstenen eller så förlängs värmarens brännarlågor så en flamma kommer ut ur skorstenen.
Det har också rapporterats om mindre tillbud med värmarskorstenar som mynnar i skrovsidan. Närliggande båtar har nersotats och deras fendrar har värmeskadats. Det faller sig naturligt att varna för detta monteringssätt.
1999-04-08, Ernst Blixt, medlem SXK-S Tekn. Komm.