Hoppa till huvudinnehåll

Säkerhetsbesiktning av fritidsbåtar

En diskussion har startats upp för att aktivera säkerhetsbesiktningar på nytt. SXK följer aktivt vad SBU gör för att på nytt kunna erbjuda säkerhetsbesiktningar via utbildade och auktoriserade besiktningsmän.

2019-01-09 Tommy Källberg Västkustkretsens tekniska kommitté

 

Läs artikeln som PDF.

Många av oss har fritidsbåtar som snart närmar sig 25-årsstrecket. Då kan det vara aktuellt med en säkerhetsbesiktning.
För att få veta hur en besiktning går till fick jag tillfälle att följa med Rune Johansson, som är en av Kryssarklubbens utbildade säkerhetsbesiktningsmän. Han skulle säkerhetsbesiktiga en Vindö 40 från 1974.

Tryggare ombord
Svenska Båtunionen har i samråd med bland andra Sjösäkerhetsrådet och Sjöfartsverket utarbetat besiktningsregler för fritidsbåtar. Man har utbildat auktoriserade besiktningsmän. Kryssarklubben, som är medlem i Svenska Båtunionen, har låtit utbilda ett antal personer. Rune är en av dessa. Rune är skyldig att besiktiga båtar även utanför sin egen organisation.

Besiktningen kan ske på land eller i sjön. Vid en besiktning bedöms båtens skick ur säkerhetssynpunkt och inte dess värde. De förslag till ingrepp som föreslås i besiktningsprotokollet görs sedan av båtägaren och på dennes ansvar.
Båtägare som har sin båt försäkrad i Svenska Sjö skall dels besiktiga båten då den är 25 år, dels därefter besiktiga båten vart femte år.

Den båtägare, som själv vill gå igenom sin båt på ett systematiskt sätt vid andra tillfällen än vid besiktning, kan köpa SXK Båtpärm på t ex Västkustkretsens kansli för 150 kronor (år1999). I samband med båtbesiktningen kostar den 75 kronor (år 1999). Den innehåller bl a beskrivande skisser och är ett bra hjälpmedel för att göra båten säkrare. En nödvändig "Gör det själv" -pärm för att höja säkerheten. Pärmen skall finnas ombord och kan sägas vara en livförsäkring till en ringa kostnad..

Besiktningen
När vi satt oss i sittbrunnen började Rune med att berätta att han skulle besiktiga skrov och däck, motor, bränslesystem, elsystem, styr- och reglagesystem, övriga system (värme, spis, kök, kylskåp och ventilation), brandsläckare, gasol, navigationsutrustning och rigg. Besiktningsmannen upprättar ett protokoll.
Besiktningsprotokollet liknar det du får vid bilbesiktningen.

Under avsnittet Skrov och däck granskar Rune skrov, däck och överbyggnad, fästpunkter, köl och skädda, skrovgenomföringar, personskydd, flytbarhet (mindre båtar) , manuell länspump och offeranoder. En anmärkning kan till exempel vara att offeranod saknas. På liknande sätt gås de olika avsnitten i protokollet igenom punkt för punkt.
Rune är noga med att betona att besiktningsmannen inte har någon myndighetsfunktion utan enbart en servicefunktion. Han berättar också att det blir allt vanligare att han anlitas av personer, som skall köpa en begagnad båt. Det är tryggt att kunna få båten säkerhetsbesiktigad innan man definitivt bestämmer sig.

Skrov och däck
Rune följer protokollet och börjar med Skrov och däck. Han kontrollerar infästningen av rutorna , däckets anslutning mot överbyggnaden, mantågsstöttornas infästning och lanternornas placering och funktion. Vindö 40 har endast en knap fram, något som kräver att infästningen under däck måste vara mycket stabil. När vi kryper under däck visar det sig att man hade monterat en bit marinplywood som mothåll. Här borde det suttit en rostfri plåt i stället. Förtöjningsknaparna bak hade för små brickor. På länspumpen bak fanns det endast enkla slangklämmor.

Då båten besiktigades i sjön, kunde inte skrovet bedömas. Rune påpekar det viktiga i att ha dubbla slangklämmor vid alla bordgenomföringar och att det skall vara rostfria slangklämmor. Om röranslutningen är för kort är det klokt att byta till en genomföring med längre röranslutning.
Rune påminner om de artiklar vi kunnat läsa om dåliga bordgenomföringar. Ett bra sätt att kontrollera dem är att före sjösättning rycka i slanganslutningarna.
En titt i aktre skottet visade att en dräneringsslang på babordssidan var sprucken och deformerad på grund av att tunga saker hade tryckt till den. Denna slang bör bytas ut mot en armerad slang. Rune konstaterade också att akterstagsinfästningen under däck inte var bra. Det räcker inte med klena brickor. Måste åtgärdas.

Motor
Motorfästet på babords sida behöver bytas. Isolering med oljetät yta saknas. Ny kan lätt monteras. Motorrummet bör vara skilt från andra utrymmen med skott eller dylikt och får inte användas för annat ändamål.
Motorn läcker olja och motorns luftintag sitter så till att motorn inte kan få tillräckligt med luft.
Ljuddämparen skall ha dubbla slangklämmor och detta gäller också vid utloppet för avgasröret i aktern. Dubbla slangklämmor skall även finnas för sjövattenintaget och vid impelleranslutningen. Länspumpen hade endast enkla slangklämmor.

Bränslesystem
Bränslesystemet skall ha dubbla rostfria slangklämmor från påfyllningen till motorn. I denna båt satt en galvad slangklämma i ena ändan av slangen. Ledning mellan slang och motor skall för en bensinmotor vara av koppar. Hela bränslesystemet skall vara jordat (alla båtar) från däcksgenomföring och luftningsventil via tank till motorblock.

Plasttratt skall inte användas vid tankning. I samband med tankning skall tappmunstycket vara i metallisk kontakt med däcksbeslaget.
Rymmer tanken mer än femtio liter skall den dels ha en inspektionslucka, dels ha ett skvalpskott. På Vindön saknades manlucka och det gick inte att konstatera om det fanns något skvalpskott.
Där man gjort hål för reglagekablar och bränsleledningar skall man montera täta manschetter.

Elsystem
Batterierna skall vara åtkomligt placerade och väl fastsatta. På Vindö 40:an fanns det plats för fyra batterier men man hade endast tre och dessa var otillräckligt fästade. I annat fall är risken stor att batteriet ger sig av på drift i kölsvinet vid hårt väder. Batterikablar skall vara väl klamrade eller förlagda i rör samt skyddade mot mekanisk påverkan, vatten eller bränsle.
Elkablar får inte plastas in utan skall gå att byta ut. Ledningarna bör vara väl märkta.

All starkströmsutrustning skall ske via jordfelsbrytare.
Säkringstavlan bör vara uppmärkt och kopplingsschema finnas ombord. På Vindön fanns ett kopplingsschema och elcentralen var OK.

Styrning och reglage
Styrsystemet hade inget glapp eller något onormalt slitage. Nödstyrning fanns ej. Rune kunde inte konstatera om det fanns något roderstopp.

Pentry och värmare
Båten var utrustad med en Wallasvärmare, som var placerad på toaletten, och ett fotogenkök, typ Wallas. Båda enheterna var i gott skick. Kylskåp och värmare skall vara fast monterade.

Brandsläckare och gasolsystem
Brandsläckaren var placerad i en garderob i förpiken. Detta var inte någon bra plats. Den skall monteras på en väl synlig plats och så att den är lätt att nå.
Släckaren var av typ BC. I dag (år 1999) är det krav på att man skall ha brandsläckare av typ AB eller ABE. Halonsläckare är inte tillåtna. Båtar över tio meter skall ha minst två släckare.

Rune visade oss hur man enkelt kontrollerar sin brandsläckare. Han ger oss tipset att slå den i bryggan varje år så att pulvret inuti släckaren roterar. Sedan håller man den i våg och lutar den därefter åt båda håll och man känner då hur tyngdpunkten förskjuts när pulvret i släckaren flyttar på sig.

Rune passade också på att kontrollera nödblossen, som var för gamla och bör bytas ut.

Navigation
Här kontrolleras lanternor och kompass och de var bra.
Man bör ha en båtpärm ombord innehållande instruktionsböcker, kopplingsscheman, broschyrer med mera.

Rigg
Riggen och alla ingående detaljer skall vara fria från skador eller onormalt slitage. Vantskruvar och riggbult skall vara säkrade och säkringen skyddad mot yttre påverkan. Båten klarade besiktningen på denna punkt.

På land
Vid en besiktning på land kontrolleras skrovet. Man knackar på det för att ta reda på om det föreligger någon delaminering. Bordgenomföringarna kontrolleras. Vidare granskas köl, skädda och roder.

Vid besiktning av kölen undersöks om det finns några sprickor eller om båten har svajköl. Skäddans skick kontrolleras, liksom rodrets infästning, leder och hjärtstockens infästning i rodret. Ett bra sätt att få ut eventuellt vatten i rodret och förhindra frostsprängning är enligt Rune att borra ett hål i underkant på rodret och låta det vara öppet under den tid båten står på land. Innan sjösättningen sätter man igen hålet med till exempel Sikaflex.

Övrigt
Besiktningen tog en dryg timma. Rune skriver ut protokollet hemma och sänder det sedan till båtägaren. Kopior av protokollet sänds till Västkustkretsen och Svenska Båtunionen. Besiktningsmannen behåller själv en kopia.

Det finns i dag cirka 1000 utbildade besiktningsmän i landet. Västkustkretsen har i dag (år 1999) ca 20 besiktningsmän. Antalet besiktningar kommer att öka de närmaste åren med tanke på båtbeståndets ålder.
Rune säger avslutningsvis att besiktningen utgår från moderna krav. Kraven kan inte appliceras direkt på äldre båtar utan viss ombyggnad. Här får den enskilde båtägaren avgöra (gärna i samråd med besiktningsmannen) vilka ingrepp som är möjliga med hänsyn till båtens kondition och konstruktion.

När jag är på väg hem funderar jag på vilka anmärkningar jag skulle fått, om det varit min båt som besiktigats. Den där pärmen tänker jag köpa. Då kan jag själv göra en systematisk genomgång av båten så att den är i gott skick inför varje sjösättning och säkerhetsbesiktning. Men det viktigaste är ändå att jag vet att jag har en båt som är tillförlitlig och sjövärdig.


Gunnar Hejde