Båtpolitik
Båtbottenfärger
2012 - Under vintern 2012 har Kemikalieinspektionen svängt i kopparfrågan efter att det visat sig att de blödande zinkbaserade färgerna skadar miljön mer än man trott. Ett antal kopparbaserade färger är nu tillåtna på ostkusten från Örskär till Norska gränsen.
2007 - Förbudet mot kopparbaserade båtbottenfärger har gjort att färgindustrin tagit fram en stor mängd båtbottenfärger som är minst lika giftiga och som dessutom är blödande vilket gör att färgen till stor del släpper från båtbotten ut i sjön.
- Kryssarklubben anser att hårda färger som sitter kvar på båtbotten är att föredra. Hårda färger med metallisk koppar som korroderar i kontakt med havsvatten är för tillfället den mest effektiva och miljövänliga tekniken för att förhindra påväxt. De självpolerande färgerna, som läcker ut färg i sjön anser vi innebär en onödig miljöbelastning.
Toaletttömning
2012 - Transportstyrelsen fick i juni 2010 i uppdrag av regeringen att genomföra ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar. Förbudet har nu förts in i en föreskrift (2012:13) som träder i kraft 1 april 2015.
Föreskriften innebär ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Förbudet gäller alla fritidsbåtar, förutom de som är k-märkta. Hela Sveriges sjöterritorium omfattas.
2007 - Toalettutsläpp från fritidsbåtar är mer ett estetiskt problem än ett övergödningsproblem. De flesta båtfarare har inget annat alternativ än att uträtta sina behov iland. Även de med toalett ombord föredrar att uträtta sina behov på landbacken. Därför anser SXK att den billigaste och bästa åtgärden att komma tillrätta med toalettavfallet är att bygga fler toaletter i land. När man uträttar sina behov i naturen gäller det att gräva ner det man gjort och gärna ta pappret med till soppåsen.
Tvättmedel och rengöringsmedel
Miljövänliga medel bör i första hand användas och när så sker i så liten mängd som möjligt. Många förpackningar är tyvärr inte utformade så att en exakt dosering kan uppnås så en försiktig dosering är ofta nödvändig.
Marina reservat
Naturvårdsverket planerar införa ytterligare marina reservat. Syftet att skydda livet på bottnarna som är förutsättningar för livet i det fria vattnet, är viktigt. Vi vet att ankarliggare orsakar vissa skador när ankare och ankarkättingen gnager mot botten. Det är en svår balansgång mellan miljöskydd och krav på tillgänglighet. Ett står dock klart: Våra blå SXK-bojar med tekniken att ha en mellanboj mellan bojsten och boj och som förhindrar att linan släpar mot botten är miljövänlig och ger säker förtöjning. Vi kommer därför att arbeta för att fler sådana bojar läggs ut. Vad ytterligare marina reservat kommer att innebära för oss som gärna ankrar i naturhamnar vet vi ännu inte, men SXK ska vara med och påverka.
Båtregister
2012 - I en rapport från hösten 2011 från Naturvårdsverket föreslår verket att ett nytt båtregister ska införas. Den här gången är inte argumentet att förhindra stölder utan att spåra ägarna till uttjänta och lämnade fritidsbåtar. Kryssarklubben anser inte att hela båtsverige ska drabbas av ett begränsat antal lämnade båtar och är helt emot förslaget om båtregister.
1994 - Det av riksdagen beslutade obligatoriska statliga båtregistret anser vi inte kommer att minska stölder och förbättra sjösäkerheten som beslutsfattarna hävdar. SXK är emot ett register och anser att det är första steget mot en båtskatt. Förslaget har efter protester från båtorganisationerna dragits tillbaka.
Förarbevis för fritidsbåtar
2010 - Förslaget om förarbevis har lagts i malpåse.
2008 - Ett lagförslag föreslår att tre förarbevis ska införas. Nr 1. En för båtar längre än 10 m eller som kan framföras i minst 15 knop. 2. En för fritidsskepp över 12 meter och över 4 meters bredd (finns redan idag) 3. En för båtar som kan framföras över 30 knop. Undantag föreslås gälla för alla som fyllt 55 år för kategori 1 båtar. Förslaget har ännu inte behandlats fullt ut av men Kryssarklubben anser att förarbevis är bra i allmänhet men bör begränsas till motorbåtar som kan gå i tjugo knop eller mer och att en åldersgräns på sexton år införs. Kryssarklubben anser vidare att konsekvenserna och kopplingen till prestanda inte är fullt genomtänkta. Remissvar kommer att sändas till Näringsdepartementet i augusti 2008.
Alkohol på sjön
2010 - En ny alkohollagstiftning har införts mot sjöfylleri. Lagen innebär en nedre gräns på 0,2 promille för normalgraden av sjöfylleri för motorbåtar som går fortare än femton knop och för segelbåtar över tio meter. I övrigt gäller sjölagen.
2006 och 2008 Kryssarklubben anser att förslaget bygger på felaktiga grunder, blir mycket svårt att förankra i allmänhetens medvetande och bör avfärdas. Kryssarklubben anser vidare att nuvarande lagstiftning (sjölagen och 1.0 promille för grovt sjöfylleri) är fullt tillräcklig. Den innebär att det går att fälla personer, även om de har en lägre promille än 1.0 och den gäller för alla båtar. Kryssarklubben har ingen erinran mot att polisman eller polisiärt utbildad personal från kustbevakningen får göra alkoholutandningsprov när misstanke om brott föreligger. Skall det införas en nedre gräns bör den vara 0,5 promille densamma som i Norge, Tyskland och som rekommenderas av IMO ( FN:s organ för sjöfart).
Väderprognoser
Sveriges Radio P1 bör sända en tio minuter lång land- och sjörapport fyra gånger per dygn. De tider vi rekommenderar är: 07.50, 12.50, 17.50 och 21.50. Befintliga rapporteringar skall kvarstå. SXK vill också att uppgifter om vindriktning, vindstyrka och vattenstånd skall ingå. Rapporterna bör varna för hårt väder redan vid 10 m/s. En gemensam uppvaktning av SSD hos P1:s ledning genomfördes våren 2006, på nytt december 2007 och kommer att ske igen sommaren 2008.
Allemansrätten och inskränkningar i strandskyddet
Förslag finns att avskaffa strandskyddet i miljöbalken. Kommunerna anser att borttagande av strandskydd främjar den lokala och regionala utvecklingen. Kommunerna föreslås själva fatta besluten inom ramen för plan- och bygglagstiftningen. Det innebär ökad strandnära bebyggelse vilket minskar båtlivets möjligheter att fritt röra sig kring våra stränder. - Kryssarklubben anser att allemansrätten och strandskyddet är en grundförutsättning för ett rikt båtliv och måste skyddas.
Göta Kanal
Banverket planerar att bygga en ny järnvägsbro med dubbelspår över Göta Kanal vid Motala. Utbyggnaden planerar för en dramatiskt ökad tågtäthet. Det kommer att innebära reducerade möjligheter att använda Göta Kanal för fritidsbåtarna i framtiden. SXK anser inte att tillräcklig hänsyn har tagits till fritidsbåtlivet och att en tunnel vore ett bättre alternativ. En överenskommelse mellan Banverket och Göta Kanal bolaget har uppnåtts maj 2008 som garanterar 20 broöppningar per dygn. Göta Kanal bolaget är nöjda med uppgörelsen.
Sjöfartsverket ska ansvara för fritidsbåtlederna
Den aktuella Lotsutredningen föreslår bland annat att ansvaret för fritidsbåtslederna ska överföras från Sjöfartsverket till regionala och privata intressen. De leder som ingen vill ta ansvar för efter tre år föreslås dras in. - Kryssarklubben anser att ansvaret för leder som även trafikeras av fritidsbåtar är ett offentligt åtagande. Sjösäkerheten kommer att äventyras om leder tas bort. De större handelsfarlederna kommer i ökad utsträckning att trafikeras av fritidsbåtar med ökad risk för olyckstillbud som följd.
Tillväxt i dieseltankar ökar risken för haverier
Oljebolagen får tillsätta max 5% biologiska oljor (FAME = fettsyrametylester) i dieselbränslet. Kryssarklubben anser att miljövänliga bränslealternativ som fungerar i praktiken är bra men det visar sig att diesel med dessa tillsatser ger en klart ökad risk för att klumpar bildas till följd av tillväxt av s.k. mikrober/bakterier. Oljebolagen skriver själva att denna risk för klumpbildning är störst vid marin användning. För att komma tillrätta med problemen ska tankarna tömmas helt på hösten. Många båtar har inbyggda tankar som inte går att tömma helt och det är förbjudet att förvara större mängder bränsle i hemmen. Kryssarklubben anser att oljebolagen bör ta ansvar för bränslets kvalitet och producera bränsle som går att använda på ett normalt sätt utan att risken för motorstopp och därtill hörande haverier ökar.
Svenska Kryssarklubben verkar för Gott Sjömanskap, vilket inbegriper hänsyn till den marina miljön. Med sina över 40 000 medlemmar är Kryssarklubben en organisation som påverkar myndigheternas beslut. En viktig del av Kryssarklubbens båtpolitiska verksamhet är att påverka utredningar och svara på remisser. Det innebär att vi till myndigheter och politiker framför vår syn på frågor som berör båtlivet.
På den regionala nivån svarar kretsarna på remisserna och på den nationella nivån svarar riksföreningen på remisserna i samråd med berörd nämnd och oftast i samarbete med andra båtorganisationer inom ramen för Sjösportens Samarbetsdelegation, SSD. Inom SSD samarbetar Svenska Kryssarklubben, Svenska Seglarförbundet och Svenska Båtunionen.
Remissvar, skrivelser och representation hittar du i menyn till vänster.
